The Project Gutenberg EBook of Iphigeneia i Aulis, by Euripides
This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
Title: Iphigeneia i Aulis
Author: Euripides
Translator: Axel Gabriel Sj�str�m
Release Date: May 6, 2018 [EBook #57103]
Language: Swedish
Character set encoding: ISO-8859-1
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK IPHIGENEIA I AULIS ***
Produced by Jari Koivisto
IPHIGENEIA I AULIS
Af
Euripides
�fversatt och I Disputationer utgifven
Axel Gabriel Sj�str�m
Helsingfors,
hos J.C. Frenckell & Son,
1846.
IPHIGENEIA I AULIS
PERSONERNE.
AGAMEMNON.
GUBBEN.
KHOREN.MENELAOS.
KLYTAIMNESTRA.
IPHIENEIA.
AKHILLEUS.
S�NDEBUDET.
AGAMEMNON.
O gubbe, utur denna boningen
Tr�d ut!
GUBBEN.
Jag tr�der. Hvad �r ditt bestyr,
Agamemnon, drott?
AGAMEMNON.
H�r hit!
GUBBEN.
Jag har br�dt.
Ty mig s�mnl�s �r �lderdomen,
Och i �gonen skarp �r blicken. 5
AGAMEMNON.
Ho �r stjernan, som seglar deruppe?
GUBBEN.
Seirios, n�ra den sjubanige
Pleias, str�lar p� hvalfvet midt.
AGAMEMNON.
Ej minsta kny af f�glar h�rs,
Ej heller ur sj�n, och vindarne tyst 10
H�r �fver Euripos sig laggt.
GUBBEN.
Hvi skyndar du dig ur t�ltet nu,
Agamemnon, drott?
�nnu h�rst�des �r lugn i Aulis,
Och orubbade murarnes vakter st�. 15
F�lj mig ditin!
AGAMEMNON.
Jag dig afundas, gubbe,
Afundas hvarje d�dlig, som ett sorgl�st lif
Ok�nd tillryggal�gga och ober�md;
De stora herrar ej afundas jag.
GUBBEN.
Dock _lifvets �ra �r i storheten_. 20
AGAMEMNON.
Men s�dan �ra ganska vansklig �r,
[Och �relustan]
V�l ljuf, men skadelig f�r egaren.
�n gudarnes bud, ej tagne i akt,
F�r�da ett lif; �n menniskors 25
Meningar m�nga
Och vr�nga det pl�ga f�rbittra.
GUBBEN.
Ej gillar jag slikt tanks�tt hos en h�gsatt man,
Ej till allt det goda har dig fostrat upp,
Agamemnon, Atreus. 30
Du gl�dje och sorg erfara b�r;
Ty en d�dlig �r du. �nsk�nt du ej vill,
Blir s�dan gudarnes vilja likv�l.
Du har �t dig uppt�ndt facklans ljus,
Och skrifver ett bref, 35
Just det, som i handen du b�r �nnu,
Samt stryker hvarenda bokstaf ut,
F�rseglar, och bryter upp igen;
Du kastar din fackla p� marken, och gjuter
�mniga t�rar. Men allt 40
Hvad bakv�ndt �r utf�ll p� din lott,
F�rutom att rasa. Hvad g�r �t, hvad g�r �t dig?
Hvad �r �f�rde, �f�rde med dig, min kong?
O, v�lan, meddela du saken nu oss!
Du kan tala till god och redelig man; 45
Ty �t din gem�l mig fordom Tyndareus
S�nde som hemgift,
Och brudledsagare t�cktes.
AGAMEMNON.
�t Leda, Thestios' dotter, f�ddes flickor tre,
Phoibe, och Klytaimnestra, som blef min gem�l, 50
Samt Helena, till hvilken kommo, giljande,
De mest ansedde ynglingar fr�n Hellas' land.
Men sv�ra hotelser och �msesidig d�d
F�rspordes fr�n enhvar, som skulle korgen f�.
F�r fadren Tyndarens bet�nklig saken var, 55
Att dottren ge, och icke ge, och huru b�st
Han toge �det. Nu han detta infall fick,
Att sv�rja borde friarne, och handslag ge
Hvaran inb�rdes, samt, med br�nneoffringar,
Ing� f�rbund, och heligt sig f�rpligta s�, 60
Att den, hvars maka blefve ungm�n Tyndaris,
Gemensamt bist�, om man henne r�fvade
Ifr�n sitt hem, och drefve mannen ur dess b�dd,
Bekriga r�fvarn, och hans stad med vapenmakt
F�rst�ra, om den var barbarisk, om hellensk. 65
Men n�r de svurit alle, r�dligt Tyndareus,
Den gamle, friarna med fyndighet besvek,
Till�tande sin dotter vilja en bland dem,
Till hvilken f�rde Aphrodites ljufva fl�gt.
Hon valde d�; -- o, att han aldrig tagit mot! 70
Menelaos. Kom s� ifr�n Phrygien han, som d�mmt
Gudinnorna, -- s� ryktet ibland folket g�r --
Till Lakedaimon, blomstrande i kl�ders st�t,
Och blank af gull, och af barbarisk pyntighet;
Och �lskande den �lskande, han reste bort 75
Med r�fvad Helena till Idas stall; ty hemma var
Ej Menelaos. Se'n kring Hellas, rasande,
Anf�rde han den fordna ed till Tyndareus,
Att �t den of�rr�ttade man lofvat h�md.
Nu drogo s�ledes till strid Hellenerne, 80
Med v�pnad arm, och hit till Aulis' tr�nga pass
Anl�nde de, med skepp och sk�ldar, och derhos
Med h�star m�nga, och med vagnar rustade.
Och mig, som broder, blott f�r Menelaos' skull,
De gjorde till h�rf�rare. O, hade dock, 85
F�r mig, en annan vunnit slik utm�rkelse!
N�r h�ren nu f�rsamlad var, och sammanf�rd,
Vi sutto, uti seglingsn�d, p� Aulis' kust.
Men Kalkhas, siaren, oss r�dde, i v�r n�d,
Iphigeneia, hvilkens fader sjelf jag �r, 90
�t Artemis att offra, som i landet bor:
Fri segling skulle f�s, och Phrygers nederlag,
Ifall vi henne offrade, men eljes ej.
Och jag, som detta h�rde, utan omsvep, bj�d
Talthybios, att hela h�ren skicka h�n, 95
D� jag ej ville egen dotter sl� ihj�l.
Dock broder min, anf�rande
Att lida allt bevekte mig; d� strax ett bref
Jag skref, och skickade till Klytaimnestra bud,
Att s�nda dottren hit, Akhilleus till gem�l, 100
Upph�jande den unge hjeltens v�rdighet
Med till�gg, att han f�ljer ej Akhaierna,
Om ej fr�n oss till Phthia han en maka f�r.
F�rty geh�r inf�r gem�ln blott s� jag vann,
Att jag om dottren lj�g ihop ett gifterm�l. 105
Vi endast k�nde saken bland Akhaierna,
Jag, Kalkhas, Odysseus, Meneleos; hvad jag
D� illa t�nkte, b�ttre nu omskrifves h�r
P� detta blad, som du, i nattens skygga, mig
F�rsegla och uppbryta sett, du gamle man. 110
V�lan, emottag brefvet du, och dig begif
Till Argos! Allt hvad upp� bladen g�mms,
Allt hvad derinne skrifvet st�r, jag s�ga vill,
Ty trogen �r du mot mitt hus och min gem�l.
GUBBEN.
O s�g, meddela, att �fven jag m� 115
Framb�ra i ord hvad du skrifvit har.
AGAMEMNON.
Jag s�nder, upp� mitt f�rra bref,
Till dig, o dotter af Leda,
Att du ej m� akicka ditt hjertebarn
Till Euboias buktiga tunga, 120
Sqvalpsaknande Aulis.
Ty vi till kommande dagar nu
Uppskjute v�r dotters br�llop.
GUBBEN.
Hur akall ej Akhilleus, g�ckad p� �ktenskap,
Uti det stolta sinnet, fatta harm 125
Mot dig, och mot din gem�l?
Det f�rskr�ckeligt �r. Hur menar du? s�g!
AGAMEMNON.
Tomt ord, men ej sak f�r Akhilleus �r allt,
Som af br�llop ej vet, ej vet, hvad vi g�re,
Ej, att jag beslutit min dotter �t honom 130
Till brudliga famntag
Gifva, och k�rlekens samb�dd.
GUBBEN.
Ditt spel �r nog h�gt, Agamemnon, drott,
Som �t gudinnans son din dotter till maka
Lofvande, ville f�r Danaer offra upp. 135
AGAMEMNON.
Ve mig, fr�n sinnena �r jag,
O ve, jag st�rtar i of�rd!
G� derf�re, bevinga din fot, och vik
Allsicke for �lderdomen?
GUBBEN.
Jag hastar, min drott.
AGAMEMNON.
Ej nu vid lundernas k�llor du m� 140
S�tta dig ned, ej d�ras af s�mn!
GUBBEN.
Goda ord jag beg�r.
AGAMEMNON.
�fverallt der du tager af i v�gaskel,
Se noga till, att dig icke m� undg�, 145
Framsv�ngande upp� snabba hjul,
Den vagn, som bringar min dotter
Till de Danaers skepp!
GUBBEN.
Skall s� ske.
AGAMEMNON.
Ifall de afrest hemifr�n,
Och du p� hitv�g skulle m�ta dem, 150
V�nd d� tillbaka, och p� betslet r�r,
Och styr till Kyklopernas jettemur!
GUBBEN.
Hur skall jag vinna tro f�r dessa ord,
S�g, hos din dotter, och hos din gem�l?
AGAMEMNON.
Pitschaftet g�mm till denna skrifvelses sigill; 155
G�! Redan morgonrodna'ns sken,
Och elden ifr�n solens fyrspannsvagn
Upplysa himlarymden.
Grip verket an! 160
Alldeles salig bland de d�dliga,
Och lycklig ingen var;
Ty sm�rtl�s �r ingen f�dd.
KHOREN.
P� sanden jag vandrat hit, _Stroph._
Och stranden af Aulis' kust, 165
Euripos' fl�den igenom
Farande, och tr�nghamniga
Khalkis lemnande, min stad
Vid hafvet v�llande vattnets fostrerska
I herrliga Arethusa, 170
Akhaiers h�r f�r att sk�da f�,
Och Akhaiers skeppl�nkande �rblad,
Halfgudarnes, hvilka till Troia
p� tusen galejor
Blondlockig drott Menelaoa, -- 175
Makar v�re det sagt, --
Bringa, och faderbold Agamemnon,
F�r att Helena �terta,
Hvilken ifr�n r�r�mnig Eurotas
Paris, koherden, sig fick 180
Till g�fva utaf Aphrodite,
En�r, vid daggiga k�llans rand,
Med Hera och Pallas en tvist, en tvist
Om f�gringen Kypris hade.
Igenom m�ngoffrige Artemis' 185
Lund jag ilande kommit,
Med kinden i purpurgl�d
Utaf ungdomelig blyghet,
Sk�ldens v�rn, och v�pnade t�lt
Hos de Danaer �nskande 190
Sk�da, och h�stars tropp.
Jag har sett de b�de Aianters hjeltepar,
Oileus' �ttling och Telamons,
Sett Salamis' �rekrans,
Och Protesilaos, p� b�nk, 195
Med br�dspelets m�ngtrassliga bric-
kor f�rlustande sig;
Samt Palamedes; som f�dde en son af Posei-
daon, och Diomedes, f�r-
tjusad af diskos' n�jen, 200
Och bredvid Meriones Ares'
�ttling, ett under f�r d�dliga,
Och honom fr�n klippiga �n,
Laertes' son, och derhos Ni-
reus, bland Akhaierna skonat. 205
Ja, �fven i f�tterna vindlike
Snabbl�paren Akhilleus,
Som �r f�dd af Thetis, och
Kheiron fostrade upp,
Jag s�g p� den kisliga 210
Stranden l�pa, i fulla vapen, fram,
Anst�llande t�fling i snabblopp
Med en fyrspannsvagn,
F�r att vinna sig segerpris. 215
Men vagn�karen ropade,
Eumelos, Pheretiades,
Hos hvilken de sk�nsta f�lar jag s�g,
Gullsirade med mundlag,
Och stungna med �karpigg, 220
De medlersta under sitt ok,
Skeckar med hvitspr�ngdt h�r,
Linl�parne hvardera utanf�r,
I buktadt spr�ng snedg�ende, 225
Eldh�rige, och nederst vid oklufven hof
M�ngspr�cklige, och bredvid dessa st�rte fram
Peleidas uti fulla vapen, vid vagnsstoln,
Och bredvid vagnshjulets naf. 230
[Till skeppen m�nga jag kommen var, _Stroph._ 1.
Och os�geligt sk�despel,
F�r att qvinno�gats blick
M�tta med ljuflig f�rtjusning,
Och p� h�gra flygeln utaf flottan l�g 235
Myrmidoners Phthiotiska h�r,
I femtio v�ldiga skepp.
Och som gyllene bokstamsbilder
Nereiderna stodo att sk�da, 240
F�lttecken f�r Akhilleus' m�n.
De Argeiers lik�rade skepp _Motstr._ 1.
L�go n�ra invid;
Hvilkas h�rf�rare var Mekisteus'
Son, som fostras af Talaos, fadren; 245
Samt Kapaneus' son Sthenelos. Fr�n Atthis med
Sextio skepp l�g Theseus'
Son derinvid, som hade
Gudinnan Pallas, i afbild, 250
Upp� bevingad h�stvagn st�lld,
Lycksamt tjertecken f�r sj�m�n.
De Boioters flotta, af femtio _Stroph._ 2
Hafsgalejor, jag s�g,
Med bilderverk utsirade; 255
Kadmos dem f�rde an, hvars skepp en gyllene drake
Hade i akterspegeln.
Leitos, jordboren drott,
F�rde sj�mansh�ren an 260
Fr�n det Phokiske land;
Och Lokreusers med dem liktaliga skepp
Oileus' �ttling, som lemnat
Ber�mda Thronions f�ste.
Ifr�n Kyklopiska Mykenai _Motstr._ 2 265
Sonen af Atreus rustat ut
Etthundrade skepps f�rsamlade m�n.
Derhos Adrastos var, f�rsten, v�n �t sin v�n,
Att henne; som rymt fr�n sin hembygd, 270
F�r barbarisk �lskogs skull,
Hellas vunne tillbaka.
Och fr�n Nestors Pylos,
Gerenierns, jag sk�da fick
Skeppsvapen, oxfotadt att se, 275
Grannguden Alpheios.
Fr�n Ainianerna tolf skepp
Rustade voro, som drott Guneus
F�rde, och n�ra till dessa
Befunnos de drottar fr�n Elis, 280
Som Epeier ben�mde allt folk.
Eurytos var deras kong,
Och anf�rde den Taphiske h�rn,
Den hvitbe�rade, hvars drott Meges
Var, till Phyleus en �ttel�gg, 285
Som lemnat de Ekhinadska,
F�r sj�m�n otillg�nglige �ars grupp.
Men Aias, fosterson af Salamis,
F�rente med den venstra h�gra flygeln. 290
Helt n�ra till de yttersta galejorna
Han hade tagit ankarplats,
Med tolf pilsnabba skepp sig l�grande. Jag s�
H�rde och sk�dade
Sj�folkets h�r. 295
Ho som bringar med honom i strid
Barbariska lodjor,
Ej h�mtar dem �ter.
S�dan jag sk�da fick
Fiendtliga flottan, 300
Och hvad jag hemma h�rde, minnes jag
Om hela sammanbragta h�ren.]
GUBBEN.
Menelaos, hvad du icke v�ga bordt, du v�gar djerft.
MENELAOS.
G� h�n! du alltf�r trogen mot husbonden �r.
GUBBEN.
Den skymf hvarmed du skymfar mig, g�r mitt ber�m. 305
MENELAOS.
Men g�r du, hvad ej g�ras b�r, du t�r f� stryk.
GUBBEN.
Du b�r ej bryta upp det bref, jag tog emot.
MENELAOS.
Du b�r ej of�rd bringa p� Hellenerna.
GUBBEN.
Med andra tr�t; men brefvet mig beh�lla l�t!
MENELAOS.
Jag l�ter icke. 310
GUBBEN.
Och ej heller sl�pper jag.
MENELAOS.
Med spiran ur din skalle strax jag manar blod.
GUBBEN.
Att d� f�r egen herre, �r dock �rofullt.
MENELAOS.
Nog af! som tjenare du h�ller l�nga tal.
GUBBEN.
Ack, herre, oss sker or�ttvisa! Nu ditt bref,
Bortryckande utur min hand med v�ld, dender 315
O Agamemnon; vill ej mot oss �fva r�tt.
AGAMEMNON.
O ve!
Hvad �r h�r i d�rrn f�r v�sen? hvilka ohemula ord!
GUBBEN.
Mine ord, och icke dennes, f�ras an med mera sk�l.
AGAMEMNON.
Hvi mot honom, Menelaos, strider du, och �fvar v�ld?
MENELAOS.
Se oss an, att jag deraf m� taga b�rjan till mitt svar. 320
AGAMEMNON.
Skulle jag ej �ppna �gat, r�dd kant�nka, Atreus' son?
MENELAOS.
Ser du detta bref, de slemsta tidenders medbringare?
AGAMEMNON.
Jo, jag ser; och till en b�rjan, lemna det ur h�derna!
MENELAOS.
Ej, f�rrn jag �t Danaer alla visat hvad der skrifvet st�r.
AGAMEMNON.
Vet du ock, hvad dig ej anst�r veta, som sigillet br�t? 325
MENELAOS.
�ngslas skall du, n�r jag yppar ondt, som hemligen du gjort.
AGAMEMNON.
Hvar har du uppf�ngat brefvet? gudar, hvilken skaml�shet!
MENELAOS.
V�ntande din dotter, om hon kommer ifr�n Argos hit.
AGAMEMNON.
H�fves dig att mig bespeja? �r ej detta skaml�shet?
MENELAOS.
F�ll mig in, att s�dant vilja: ej �r jag din tjenare. 330
AGAMEMNON.
Vackert sagdt! Jag f�r ej vara herre uti eget hus?
MENELAOS.
Nej; ty falskhet �r din tanke, nu, och f�rr, och framdeles.
AGAMEMNON.
Du �r ganska qvick: talkunnig tunga g�r f�rtappelse.
MENELAOS.
_Or�ttvist, f�r v�nner gagnl�s, vett f�rutan stadga �r_,
Jag dig �nskar �fvertyga, och du ej i vrede, b�r 335
St�ta sanningen ifr�n dig; sv�rt jag ej ans�tter dig.
N�r du fikte, Danaider att till Ilios f�ra an,
Icke viljande, till skenet, men i verket, viljande,
Minns, hur �dmjuk du dig tedde, fattande hvarenda hand,
Hur du ol�st hade d�rren f�r hvar knekt, som ville in; 340
Hur du gaf geh�r �t alla, �fven dem, som ej beg�rt,
F�r att genom slika fukter k�pa packets hyllande?
Men s�snart du egde makten, bytande ditt handlingss�tt,
Emot fordna v�nner mera var du icke samme v�n,
Utan inl�st, otillg�nglig. B�r dock en r�ttskaffens man, 345
N�r han makten har i h�nder, icke byta tankes�tt,
Utan mest mot sina v�nner vara tillf�rlitelig,
N�r han mest dem gitter gagna, under egen lyckas dar.
Detta f�rst jag nu anm�rker, der jag f�rst dig fela s�g.
Men s� fort du l�ndt till Aulis, jemte Allhelleners h�r, 350
Du ett intet var, och skr�mdes genom gudars skickelse,
Saknande god vind till Troia. Dana�derne dig d�
Bj�do l�ta skeppen fara, ej i Aulis lida prack.
Hurdan vore nu din anblick och f�rvirring, hade ej
Med en h�r af tusen fartyg du mot Priamos bef�l! 355
Mig du fr�gte: hvad att g�ra? hvilken utv�g finna nu?
Att ej, skild ifr�n bef�let, du om �ran miste gick.
Se'n n�r, i oraklet, Kalkhas bj�d dig, f�r en lycksam f�rd,
Artemis din dotter offra, vardt du uti sj�len glad,
Lofvande, att gerna offra, och frivillig s�nde bud -- 360
Tvungen m� du icke s�ga! -- till gem�ln, att skicka hit
Dotter din, med f�rev�ndning, att Achilleus maka bli.
Sedan, �ndrande din mening, skrifver du ett annat bref,
Att du aldrig n�nsin blifver egen dotters baneman.
Denne samme ether h�rde dessa orden ur din mund. 365
Uti statens v�rf har s�dant m�nga tusen andra h�ndt:
Verket de med kraft begynna, och g� se'n med skammen d�n,
Genom medborgsm�nners vr�nghet dels, och dels af eget fel,
N�r de sjelfve icke gitta fylla sitt �liggande.
�fver olyckss�lla Hellas aldramest jag suckar dock, 370
Som mot futtiga barbarer �rnande en hjeltbragd,
M�ste l�ta dem f� slippa h�nfullt, f�r din dotters skull.
_Ingen f�r behofvet endast gjorde jag till styresman
Uti freden, eller kriget; h�fdingen b�r insigt ha
I sitt v�rf; enhvar �r herre, som besitter vett dertill_. 375
KHOREN.
_Det f�rskr�ckligt �r, att br�der mellan h�rda ord,
Och strider uppst�, n�r de r�ka osams bli_.
AGAMEMNON.
Jag vill dig upptukta vackert, kort, och icke s�rdeles
Rynka skonl�st �genbrynen, utan helt beskedligen;
Ty du �r min bror: _r�ttskaffens man ock hofsam vara pl�r_: 380
S�g mig, hvi du s� f�rgrymmas, r�jande en blodig blick?
Ho g�r dig f�rn�r? hvad vill du? saknar du din �kta b�dd?
S�dan kan jag dig ej skaffa; den du egde, sk�tte du
D�ligt. Jag, som intet brutit, skulle straffas f�r din skull?
Qv�ljer dig min �relystnad? �nskar du i armarna 385
Sluta en behaglig qvinna, s�ttande allt sundt f�rnuft,
Och din pligt �sido? _Sleme lustar bo i nidings br�st_.
Om jag f�rr ej t�nkte riktigt, men nu klokt beslutit om,
�r jag derf�r galen? Heldre du, som elak maka mist,
Och vill henne �tervinna, om en gud dig lycka ger. 390
Tyndareiska eden svoro illasinnte friarne,
De giftsjuke. En gudinna, hoppets menar jag, �ndock
Saken mer tillv�gabragte, �n du sjelf med all din makt.
Tag dem nu till hjelp, s� tror jag, att du inser d�rskapen;
Ty ej tankl�s �r f�rsynen, men hon finna nog f�rm�r,
Huru dessa eder svoros tvunget och f�rs�tligen. 395
Egna barn jag aldrig dr�per; hvad din f�rdel kunde bli,
H�md p� brottsliga gem�len, strede emot r�ttvisan,
Och jag skulle n�tter, dagar sm�lta uti t�rar bort,
Om jag lagl�st och or�ttvist handlade mot egna barn.
Vare detta dig nu genm�ldt kort, och l�tt och klarligen! 400
Viil du dig ej v�l besinna, v�l jag v�rdar egen sak.
KHOREN.
Ett s�dant tal �r olikt det, scm f�r en stund
Du sade: och medr�tta skonas egna barn.
MENELAOS.
O ve! jag, arme man, ej n�gra v�nner har.
AGAMEMNON.
Jo visat! om v�nnerna du ej f�rderfva vill. 405
MENELAOS.
S� visa mig, att du �r f�dd af samme far!
AGAMEMNON.
Att vishet dela, f�ddes jag, men d�rskap ej.
MENELAOS.
Gemensam sorg med v�nnerna b�r v�nnen ha.
AGAMEMNON.
Mig mana, d� du handlar r�tt, ej kr�nker mig!
MENELAOS.
Du dessa qval med Hellas icke dela vill? 410
AGAMEMNON.
En gud har kr�mpan �fver Hellas s�ndt, och dig.
MENELAOS.
Forh�f dig �fver spiran, och f�rskjut din bror!
Men jag skail v�nda mig till andra f�retag,
Och andra v�nner. -- -- --
S�NDEBUDET.
O, du Allhelleners drott,
Agamemnon, med din dotter hit jag kommen �r, 415
Som Iphigeneia du derhemma kallade.
Tillika f�ljer modren, Klytaimnestra, med,
Samt ung Orestes, att din �gonf�gnad bli,
Du som s� l�nge borta varit hemifr�n.
Men som de l�nga v�gen rest, vid k�llan nu, 420
Den vattensk�na, hvila de sm� f�ttren ut,
De sjelfve jemte f�larna; p� �ngens gr�s
Jag dem bar utsl�ppt, att af betet m�tta sig.
Att du dem hunne ta emot, jag lupit hit
F�rut; ty hela h�ren vet derom, och snabbt 425
Gick ryktet vida, att din dotter kommen �r.
Och nu till sk�dning skyndar hit ikapp all h�rn,
F�r att din dotter se, ty jordens v�ldige
Utm�rkas och begapas ibland alla folk.
Man sp�rjer: blir h�r br�llop af? hvad f�rehas? 430
Har, l�ngtande att dottren se, Agamemnon drott
Hit flickan bringa l�tit? Andre yttra sig:
�t Artemis ungjungfrun visst inviga de,
�t Aulis' drottning;, hvem skall henne f�ra fram?
V�lan, s� b�rja du med offerkorgarna, 435
Bekransen hufvut, och du, Menelaos, drott,
Brudqv�det ordna, och i salarna derhos
Vid lotospipans toner skalle f�ttrens d�n;
Ty denne dag vardt f�r prinsessan lyckosam.
AGAMEMNON.
R�tt bra och v�l! men g� du in emellertid; 440
Det �friga, om �det vill, sig reder nog.
Ve mig! hvad skall jag, arme, s�ga? b�rja hvar?
I hvilka fjettrar af n�dv�ndighet vi sn�rjts!
Emellam kom en gudamakt, som visare
�n alla mina tankeverk dock vida �r. 445
Hur har ej ringa h�rkomst egna f�rdelar!
F�r s�dant folk att gr�ta passar ganska v�l,
Och yttra hvad som helst. F�r den v�lb�rdige
�r detta of�rd. Folkets h�gste h�fvitsm�n,
Jag stolt mig k�nner, och �r folkets slaf likv�l. 450
F�rty jag blygs, att lemna t�rarna sitt lopp;
Att icke gr�ta, likaleds jag, arme, blygs,
Som r�kat ut f�r aldrast�rsta olyckslott.
L�t se allts�, hvad vill jag s�ga min gem�l?
Hur helsa, och med hvilket �ga blicka an? 455
Hon skapat mitt f�rderf, som kom okallad hit
I f�rtid, uti olycksstund, hon kanske f�ljt
Sin dotter, f�r att gifta henne bort, och ge
Det k�raste, der hon mig finner ondskefull.
Men ack, den arma jungfrun -- jungfrun, n�? -- 460
Som m�rkrets drott -- s� synes det -- snart �kta skall,
Hur jag beklagar! hon mig s� anropa t�r:
O, fader, mig du dr�pa vill? slikt gifterm�l
Du sjelf m� fira, och enhvar; som �r din v�n.
Orestes, st�ende bredvid, skall skrika till 465
F�rst�ndigt, hvad han ej f�rst�r; �n �r han barn.
O ve, hur mig f�rderfvat denne Helenas
Tjuf, sonen utaf Priamos, Paris, som detta gjort.
KHOREN.
Ock jag beklagar; qvinnan ifr�n annor land
Det h�fs, att sucka �fver drottars olyckslott. 470
MENELAOS.
O Broder, till�t mig �ndock ett handslag f�?
AGAMEMNON.
R�tt gerna; din �r malten; jag en stackars man.
MENELAOS.
Vid Pelops sv�rjer jag, som vardt min faders far,
Och din ben�md, samt Atreus, som oss b�da f�dt,
Att jag vill s�ga dig ur hjertat redligen, 475
Och utan allsk�ns arga list, mitt tankes�tt.
En�r jag s�g, hur du ur �gat t�rar gj�t,
Med�mkan k�nde jag, och sjelf brast ut i gr�t,
Och afst�r nu ifr�n de fordna yrkanden,
Mot dig ej h�rd, och �r p� samma punkt, som du, 480
Samt r�der dig, att hvarken dr�pa eget barn,
Ej heller mig tillgodose; ej r�ttvist �r,
Att du skall sucka, medan mig allting g�r v�l,
Att dine d�, men mine sk�da dagens ljus.
Hvad vill jag ock? kan jag ej annan maka f�, 485
Af b�sta sort, ifall jag �nskar gifta mig?
Men, st�rtande min egen bror, som jag ej bordt,
Hvi skulle Helena jag f�redraga, ondt for godt?
Jag ung och d�rlig var, tills, saken n�ra sedd,
Jag m�rkte hvad det �r, att dr�pa egna barn. 490
Dessutom ock miskund med olycks�lla m�n
Mig p�kom, d� v�r skyldskap jag besinnade;
Hon h�ller p�, att f�r mitt kr�nkta �ktenskap
Bli offer: hvad har Helena med dotter din?
M� h�ren, uppl�st, fara ifr�n Aulis' hamn! 495
H�r upp att fukta �gonen med t�rar, du,
Min broder, och att mana �fven mig till gr�t!
Men har du f�tt ett gudasvar om dotter din,
Det mig ej r�re; dig min andel sk�nker jag.
Till andra tankar jag mig v�ndt fr�n h�rda ord, 500
Mig skett, hvad r�tt och billigt �r; jag �terg�r,
Att broder �lska: _s�dan �r r�ttskaffens mans
Sedvana, att han stannar vid det b�sta st�ds_.
KHOREN.
Ditt tal �r �delt, sjelfve Tantalos, Zeus' son,
Tillst�ndigt; ej stamf�derne f� skam af dig. 505
AGAMEMNON.
Haf tack, o Menelaos, som mot allt mitt hopp,
Dig v�rdigt, har f�r�ndrat fordna tankes�tt!
MENELAOS.
Igenom �lskog br�der mellan alstras split,
Och genom egennytta; men jag afsky h�r
F�r s�dant bittert inb�rdes f�rh�llande. 510
AGAMEMNON.
Och mellertid jag r�kat i n�dv�ndighet,
Att mot min dotter f�ra ut ett blodigt mord.
MENELAOS.
Hur s�? ho skulle kunna dig dertill f�rm�?
AGAMEMNON.Jo, hela skaran af Akhaiers krigarh�r.
MENELAOS.
Ej, om till Argos henne du afs�nder hem. 515
AGAMEMNON.
Det ena kunde hemligt ske; det andra ej.
MENELAOS.
Hur s�? Man p�beln ej f�rmycket frukta b�r.
AGAMEMNON.
Kalkhas oraklet r�jer f�r Argeiers h�r.
MENELAOS.
Ej, om han dessf�rinnan d�r: det h�nder l�tt.
AGAMEMNON.
Hvar siarsl�gt �r �resjuk och ondskefull. 520
MENELAOS.
Och hvarken redlig eller nyttig n�gonsin.
AGAMEMNON.
Du r�des ej f�r det, som nu mig faller in?
MENELAOS.
Hur kan jag fatta upp den tanke, du ej sagt?
AGAMEMNON.
Det Sisypheiske ynglet af alltsamman vet.
MENELAOS.
Ej kan Odysseus skada dig, ej heller mig. 525
AGAMEMNON.
Han st�ds illfundig varit, och en packets man.
MENELAOS.
Af �relystnad drifves han; ett stort f�rderf.
AGAMEMNON.
Var s�ker, att han uppst�r bland Argeierna,
Och ropar ut oraklet, som oss Kalkhas gaf,
Och hur jag lofte offra, och ej h�ller ord, 530
�t Artemis min dotter. Se'n han �fvertalt
Argeierna, att dr�pa dig och mig, han skall
Be flickan dr�pa. Om jag h�n till Argos flyr.
S� komma de, att, jemte Kyklopeiska mura,
Igrund utplundra landet, och f�r�da det. 535
S� gr�slig �r min of�rd, ack, jag arme man!
Och till f�rtviflan genom gudar bringas jag.
En sak mig akta, Menelaos, g�ende
I l�gret, att ej Klytaimnestra veta m�
H�rom, f�rr�n �t m�rkret jag min dotter vigt, 540
Att jag, med minsta t�rar, m� olycklig bli.
Men h�llen munnen ren, I qvinnor, fremlingar!
KHOREN.
Lycksalige de, som i stilla ro, _Stroph._ 1.
Och med �kta tro sam-
dela k�rlekens l�ger, 545
I lugnet, fjerran ifr�n
Ursinnig br�nads gl�d! f�rty
Guldlockige k�rleksguden
Sin b�ge sp�nner p� tvenne s�tt:
Det ena till lifvets lycka, 550
Till trassel det andra �r.
Jag s�dant f�r bruds�ng min,
Sk�n Kypris, mig undanber.
F�runna af f�gring �t mig
Lagom, gif kyska beg�r! 555
L�t mig njuta af k�r-
leken, skild fr�n dess �fverdrift!
De d�dliges lynne ej likadant �r, _Motstr._ 1.
Sed liknar ej sed; med denr�t-
te �r lyckan s�ker alltid. 560
Uppfostran och v�rdad tukt
Kraftfullt f�ra till dygd;
Ty, att blygas �r vishet,
Och ljuflig f�rtjusning bereds,
D� med besinning man inser 565
Det r�tta, der ryktet bringar
Ovanskelig �ra �t menskolif.
Stort �r, att efter dygden str�fva,
Hos qvinnan, genom stilla k�rlek;
Hos mannen annorlunda deremot 570
Ett inneboende och m�ngutbil-
dadt skick ger staten mera glans.
Du kom, o Paris, fr�n ort, der du _Stroph._ 2
Som herde vardt fostrad upp
Hos mjella kalfvar p� Idas berg, 575
Der du fremmande toner, p� Phrygisk fl�jt,
Efter Olympos', den fordne m�starns,
Exempel, lockade fram.
Jufversk�na betade korna, _Motstr._ 2
N�r gudinnornas dom dig f�restod, 580
Som till Hellas kallade dig
Framf�r de elfenfogade palat-
sen, der du �fven i Helenas
Motblickande �gonklot
Inskickade k�rlek, 585
Och sjelf af k�rlek h�nf�rdes. _Epod._
Derf�r split och �rlig Hellas f�rde jemte sv�rd och skepp.
Till Troias konungaborg,
O ve!
Stor de stores lycka �r. 590
Sen i kongens dotter nu,
F�rstinnan Iphigeneia,
Samt Tyndareus', Klytaimnestra,
Hur fr�n de stora ledande sin �tt,
O�ndlig lycka de uppn�tt! 595
De m�ktige gudar bringa s�llhetens lott
�t osalige menniskornas sl�gt,
[H�r stannom, Khalkis' d�ttrar och fosterbarn,
Och drottningen hjelpom ur vagnen ned, --
Att hon ej faller, och st�ter sig, -- 600
Gl�dtigt med h�nder och hjertlig v�rd,
Att ej, nykommen, hon skr�mmer sig,
Agamemnons �rade dotter!
Ej oro, ej heller f�rskr�ckelse
Hos de Argeiska. 605
V�ninnor, v�ninnor, vi v�cka m�!]
KLYTAIMNESTRA.
Vi r�kne detta oss till lyckligt f�rebud,
P�passligheten och den varma helsningen;
Och hopp jag hyser derf�r, att till godt f�rbund
Jag brud medbringar. Derf�r nu ur vagnarna 610
Utstyrseln b�ren, som �t flickan jag har med,
Och bringen allt r�tt omsorgsfullt i v�rt gemak!
Men du, miu dotter, lemna vagn och f�lar strax.
Och stig med tjusande och sp�da foten ut.
Och J, sm�jungfrur, henne uti armarna 615
Mottagen och ur vagnen beledsagen h�n!
Mig �fven n�gon l�ne st�det af sin hand,
P�det jag sitsen h�r m� kunna lemna v�l!
Och framf�r redet st�llen eder, somlige;
Ty obevekligt skr�mmande �r h�stens blick. 620
Och denne gosse, konung Agamemnons son,
Orestes, tagen mot, mitt lilla stackars barn.
Du sofver, tr�tt af raska �kningen, mitt guld?
I lycklig stund, till systers bruds�ng vakna upp,
Ty sjelf af �del b�rd, du sv�ger blifva skall 625
Jemv�l �t tapper man, Thetis' gudlike son.
Kom, dotter, kom och s�tt dig vackert vid min fot,
Hos moder din, Iphigeneia, och mig g�r
Bland dessa fremlingar afundsamt lyckelig,
Och helsa �fven fader din, som nalkas oss! 630
O du, min h�gsta v�rdnad, Agamemnon drott,
Vi kommit, icke oh�rsammande ditt bud.
IPHIGENEIA.
O moder, strax jag springer fram -- blif icke ond! --
Och sluta vill mitt br�st intill min faders br�st.
Jag l�ngtar, fader, till din barm, framspringande, 635
Att efter m�nga dars f�rlopp, mig trycka f�.
Ty jag din anblick saknar. O, blif icke ond!
KLYTAIMNESTRA.
G�r, dotter, som du vill; st�ds var du faderk�r
Mer �n de andra barn, som jag till verlden bar.
IPHIGENEIA.
Min far, hur gerna jag dig �ndtlig �terser! 640
AGAMEMNON.
Och far din dig; det har du lika sagt f�r tv�.
IPHIGENEIA.
Hell dig! haf tack, att hit du l�tit h�mta mig!
AGAMEMNON.
Jag vet ej, hvad jag svara m� dertill, mitt barn.
IPHIGENEIA.
O ve!
Du sk�dar mig ej lugnt, som du s� gerna ser.
AGAMEMNON.
_Bekymmer m�nga har en kong och h�fvitsman_. 645
IPHIGENEIA.
Dr�j nu hos mig, och v�nd dig till bekymren ej!
AGAMEMNON.
Hos dig ju endast �r jag nu, ej annorst�ds.
IPHIGENEIA.
S�nk �gonbrynet, och mig sk�nk en v�nlig blick!
AGAMEMNON.
Se, �t din anblick glad jag �r, s� glad, mitt barn!
IPHIGENEIA.
Och t�rar gjuter, du ur �gonen likv�l? 650
AGAMEMNON.
Oss varder l�ng fr�nvarelsen, som f�rest�r.
IPHIGENEIA.
Jag vet ej, hvad du s�ger, vet ej, b�ste far.
AGAMEMNON.
Klokt �r ditt tal, och v�cker min med�mkan mer.
IPHIGENEIA.
Oklokt jag tala vill, blott jag kan f�gna dig.
AGAMEMNON.
O ve, ej tiga gitter jag, men prisar dig. 655
IPHIGENEIA.
Blif, fader, du h�r hemma qvar hos dina barn!
AGAMEMNON.
Jag ville v�l; d� jag ej kan, det gr�mer mig.
IPHIGENEIA.
M� alla spjut forg�s, och Menelaos' harm!
AGAMEMNON.
F�rut skall, hvad min of�rd gjort, ock andras bli.
IPHIGENEIA.
Hur mjcken tid du borta dr�jt i Aulis' hamn! 660
AGAMEMNON.
Mig hindrar n�got, att aff�rda h�rn, �nnu.
IPHIGENEIA.
Hvar s�ger man de Phryger bo, min b�ste far?
AGAMEMNON.
Der Paris aldrig, son till Priamos, bordt bo.
IPHIGENEIA.
Du reser d� l�ngt bort, min far, och lemnar mig?
AGAMEMNON.
Dig, dotter, samma f�rest�r, som fader din. 665
IPHIGENEIA.
O ve!
Ack, om f�r oss det ginge an, att jag far med.
AGAMEMNON.
Du ock skall resa dit, der du din fader minns.
IPHIGENEIA.
Skall jag med modren, eller ensam, segla h�n?
AGAMEMNON.
Helt ensam, ifr�n fader skild, och ifr�n mor.
IPHIGENEIA.
Du vill v�l icke flytta mig till annat hem? 670
AGAMEMNON.
Tyst -- tyst! den saken icke flickor veta m�.
IPHIGENEIA.
Fr�n Phryger hasta, n�r du allt bestyrt, min far!
AGAMEMNON.
Ett offer offra dessf�rinnan b�r jag h�r.
IPHIGENEIA.
Vid offer b�r man ta i akt hvad heligt �r.
AGAMEMNON.
Det f�r du se; ty du vid vigvattnet skall st�. 675
IPHIGENEIA.
Kring altaret vi skole khorer st�lla, far?
AGAMEMNON.
Mer afuudsv�rd �n jag �r du, som intet vet.
G� in i salen, f�r att ses af flickorna,
Se'n du mig gett en bitter kyss, samt handslag med,
Du, som s�l�nge n�dgas bo fr�n fader skild! 680
Ack fagra br�st, och kinder, o, du blonda h�r,
Hur tung f�r eder vorden �r de Phrygers stad,
Samt Helena!... Jag slutar h�r; en br�dskad dagg
Ur �gonen mig qv�ljer, d� jag nalkas dig.
Tr�d i gemaket! Dig om urs�kt beder jag, 685
O Ledas dotter, om jag �r f�rmycket r�rd,
N�r till Akhilleus jag min dotter gifter bort:
Ett lyckosamt parti, som s�rar mellertid
F�r�ldrarna, en�r till annor hus en far,
Som mycket lidit, nu sin dotter lemnar ut. 690
KLYTAIMNESTRA.
S� oklok �r ej jag; och var du viss derom,
Att jag h�rsammar, utan dina l�rdomar,
N�r jag, vid br�llopss�nger, f�ljer dotter ut;
Men landets sed med hennes �lder st�mmer in.
Hans namn jag vet, �t hvilken du v�r dotter loft; 695
Nu vill jag veta, af hvad sl�gt och land han �r.
AGAMEMNON.
Aigino dotter var till fadren Asopos.
KLYTAIMNESTRA.
Och henne �ktade en d�dlig, eller gud?
AGAMEMNON.
Zeus sjelf, och f�dde Aiakos, Oinonas drott.
KLYTAIMNESTRA.
Ho var den son, som �rfde Aiakos' palats? 700
AGAMEMNON.
Det Peleus var, och Peleus Nereus' dotter fick.
KLYTAIMNESTRA.
Gaf guden, eller tog han emot gudars r�d?
AGAMEMNON.
Zeus talman var, och fadren sjelf bif�ll dertill.
KLYTAIMNESTRA.
Hvar h�ll han br�llop? monne i hafssvallningen?
AGAMEMNON.
Der Kheiron upp� Pelions helga h�jder bor. 705
KLYTAIMNESTRA.
Der kertaureiska sl�gtet s�gs sin bostad ha?
AGAMEMNON.
Der firade drott Peleus' br�llop gudarne.
KLYTAIMNESTRA.
Thetis har fostrat, eller fadren, Akhilleus?
AGAMEMNON.
Kheiron, att han ej skulle l�ra d�rars sed.
KLYTAIMNESTRA.
Ack!
Vis fostraren; men han, som gaf, �n visare. 710
AGAMEMNON.
En s�dan man nu blifva skall ditt barns gem�l.
KLYTAIMNESTRA.
Ej tadelv�rd; men hvar i Hellas finns hans stad?
AGAMEMNON.
I Phthias bygder, vid Apidanos flodens strand.
KLYTAIMNESTRA.
Dit skall han d� min unga jungfru f�ra h�n?
AGAMEMNON.
Detder skall bli hans sak, en�r han flickan f�tt. 715
KLYTAIMNESTRA.
Dem �nskas lycka. Men hvad dag sker br�llopet?
AGAMEMNON.
N�r m�nens lyckosama krets i fyllet st�r.
KLYTAIMNESTRA.
Har v�l f�rlofningsoffret re'n gudinnan f�tt?
AGAMEMNON.
Det reder jag, och �r med saken sysselsatt.
KLYTAIMNESTRA.
Och sedan vill du gifva br�llopsm�ltiden? 720
AGAMEMNON.
F�rst offret offra, som jag b�r, �t gudarna.
KLYTAIMNESTRA.
Hvar skole vi ge qvinnorna ett festgelag?
AGAMEMNON.
H�r invid de Argeiers aktergranna skepp.
KLYTAIMNESTRA.
Bra, och n�dv�ndigt; men bidrag ock du dertill!
AGAMEMNON.
Vet du, o qvinna, hvad som g�ras b�r? lyd mig! 725
KLYTAIMNESTRA.
Hvad vore det? -- att dig h�rsamma �r jag vand.
AGAMEMNON.
Vi �re �fven der, hvarest brudgumen �r.
KLYTAIMNESTRA.
J, utan modren g�ren hvad jag g�ra b�r?
AGAMEMNON.
Med Dana�ders hjelp bortgifte dottren vi.
KLYTAIMNESTRA.
Men jag, hvar b�r jag vistas d� emellertid? 730
AGAMEMNON.
Res du till Argos, och tag v�rd om flickorna!
KLYTAIMNESTRA.
Min dotter lemnande? och hvem b�r facklan d�?
AGAMEMNON.
Jag sjelf har ljuset, s�som vid ett br�llop h�fs.
KLYTAIMNESTRA.
S� �r ej seden; men du ringa aktar det.
AGAMEMNON.
Dig passar ej, att vistas h�r i h�rens stoj. 735
KLYTAIMNESTRA.
Det passar, att en mor bortgifter dotter sin.
AGAMEMNON.
Och att ej flickor ensame i g�rden bo.
KLYTAIMNESTRA.
I s�kra jungfruburen v�l bevakas de.
AGAMEMNON.
Mig lyd!
KLYTAIMNESTRA.
Nej, vid argeiska gudadrottningen!
G� du, och handla utomhus; jag inomhus 740
Bestyr om det, som kommer unga brudar till.
AGAMEMNON.
Ve mig, som fruktl�st kom, bedragen i mitt hopp,
Att fjerran s�nda fr�n min �syn min gem�l!
Jag smider r�nker, och emot de k�raste
Utt�nker knep, besegrad �fverallt likv�l. 745
Med f�gelsiarn Kalkhas jag emellertid
Om hvad �r guden k�rt, och mig ej lyckosamt
Vill g�, att unders�ka nu, os Hellas' qval.
_Den vite mannen i sin g�rd besitta b�r
God och r�ttskaffens maka, eller ogift bli_. 750
KHOREN.
Komma till Simoeis, och _Stroph._
Silfverhvirflarna skall
Helleners samtlige h�r,
B�de med sk�ldar och med skepp, 755
Till Ilios, och till Troias
Phoibeiska bygder,
Der om Kassandra jag h�rt har,
Att hon sl�nger de blonda fl�tor kring,
Med lagrens friskgr�nskande krans
Smyckad, hvar g�ng desa guds 760
Orakelfl�ktning f�rsp�rjs.
St� skola p� Pergamos borg, _Motstr._
Och Troias murar omkring
Troer, d� kopparsk�ldad Ares
P� sj�n, och uti sk�nstammiga skepp 765
Sig n�rmar med rodd
Simuntiska flodens b�dd,
F�r att de i ethern boende, tv�
Dioskurers syster, Helena,
Bringa ur Priamos' borg, 770
Till Hellas' jord, medelst Akhaiers
Lansm�dande sk�ldar och kastspjut.
Men Pergamos, Phrygers stad, _Epod._
Samt stenmurade tornen han
Kringskansar med blodig strid, 775
Afmejade hufvun i m�ngd
Sl�pande genom Troias stad,
Som han igrund f�rst�r;
M�nggr�tiga flickorna g�r han,
Samt Priamos' maka jemv�l. 780
Men Helena, dottren af Zeus,
M�nggr�tig, skall l�ra sig inse,
Att sin make hon svikit. Ej mig,
Ej heller mine barns barn, 785
Den tanke m� falla in,
Hvilken m�nggyllene
Lydinnor, och Phrygers gem�ler
Kasta vid v�fstoln fram,
Till hvarandra ordande s�: 790
Ho vill sk�nfl�tiga h�ret mig,
Att till �mkelig b�gstr�ng snos,
F�r h�rjad fosterbygd, afh�sta nu?
Din skulden �r, l�nghalsige svanens dotter;
Om sann �r s�gen, 795
Att Leda sig h�ngaf
�t vingade f�geln, d�
Zeus bytte sin gudagestalt;
Eller om ock, p� Pieriska blad,
Dikten till menskorna slikt
Eljes burit och obet�nkt. 800
AKHILLEUS.
Hvar �r Akhaiernes h�rf�rare, monn tro?
Hvem s�ga vill bland tjenarne, att Peleus' son,
Akhilleus, s�ker honom uti portarna?
Med lika lott vi dr�je ej vid Euripus;
Ty andre bland oss, frie �n fr�n �ktenskap, 805
Och lemnande derhemma toma boningar,
P� str�ndren sitta; andre redan make ha,
Och barn: s� v�ldsam k�rlek Hellas �fverkom
Till detta h�rt�g, icke utan gudars r�d.
Jag derf�r tolka m�ste min r�ttvisa sak; 810
Men f�r sig sjelf en annan orde, om han vill.
Ty lemnande Pharsalos' jord och far Peleus,
Jag bidar h�r, vid mager fl�kt fr�n Euripus,
Och hejdar Myrmidonerna, som tr�nga p�,
Samt s�ga st�ds: Akhilleus, o, hvi dr�je vi? 815
Hur l�nge b�r v�r v�g till Ilios m�tas �n?
G�r hvad du g�r, och hvarom ej, f�r h�ren hem,
Och bida ej Atreidens dr�jsm�l l�ngre ut!
KLYTAIMNESTRA.
O son utaf Nereiden, h�rande ditt tal
Derinnifr�n, framf�r min boning tr�der jag. 820
AKHILLEUS.
Ack, h�ga blygsamhet! hvem tro den qvinnan �r,
Som framfor mig jag sk�dar, dejlig till gestalt?
KLYTAIMNESTRA.
Ej under, att du mig ej k�nner, som f�rut
Du aldrig sett, och din f�rsynthet prisar jag.
AKHILLEUS.
Ho �r du, och hvi kom till Dana�ders h�r 825
Du, qvinna, hit bland m�n, med sk�ld bev�pnade?
KLYTAIMNESTRA.
Jag Ledas dotter n�mns, och Klytaimnestra �r
Mitt namn, och min gem�l �r Agamemnon drott.
AKHILLEUS.
Ikorthet bra du lemnat svar p� hufvudsak.
Mig skamligt �r, att vexla ord med qvinnorna. 830
KLYTAIMNESTRA.
Blif qvar! hvi rymmer du? och foga hand i hand
Med mig, till lycklig b�rjan af ett gifterm�l!
AKHILLEUS.
Hvad s�ger du? jag hand med dig? jag aktar mer
Agamemnon, �n att komma vid hvad mig ej h�fs.
KLYTAIMNESTRA.
Visst h�fves det, emedan du min dotter dock 835
Skall �kta, du Nereidens, hafsgudinnans, son.
AKHILLEUS.
Hvad br�llop, qvinna, menar du? jag blir helt stum
Blott du ej stemplande hopsmider s�dant tal?
KLYTAIMNESTRA.
Hos alla medf�ddt �r, att v�rda v�nnerna,
De nya, n�r de sk�da dem, i friarv�rf. 840
AKHILLEUS.
Jag till din dotter, qvinna, aldrig friade,
Ej heller ha Atreider talt om gifterm�l.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad �r deth�r? nu �ter �fver mina ord
Du undre; ty ditt tal f�r mig �r underbart.
AKHILLEUS.
S� gissa d�; att gissa oss gemensamt �r; 845
Ty ingendera ljuge vi dock troligtvis.
KLYTAIMNESTRA.
G�r detta ej f�rl�ngt? Jag stiftar �ktenskap,
Som, tycks det, icke finnes till: jag blygs derf�r.
AKHILLEUS.
Kanh�nda har man drifvit g�ck med mig och dig.
Men sl� ur h�gen s�dantder, och bry ej om! 850
KLYTAIMNESTRA.
Farv�l! Ty aldrig mera m�ter jag din blick,
Jag, ljugarinna, som har lidit of�rskyldt.
AKHILLEUS.
Dig lemnas samma svar af mig; nu din gem�l
Jag g�r att s�ka inne i palatset strax.
GUBBEN.
Fremling, Aiakos' �ttling, bida, att jag spr�ka f�r med dig! 855
Dig, gudinnans son, jag menar, och dig, Ledas dotter, med.
AKHILLEUS.
Hvem ur �ppna d�rren ropar? huru r�dd han ropar oss!
GUBBEN.
Tjenare; dermed ej prunkar jag; ej �det det medger.
AKHILLEUS.
Hvilkens? min ej; Agamemnon har jag ej att skaffa med.
GUBBEN.
Hennes, som st�r der, en g�fva af dess fader Tyndareus. 860
AKHILLEUS.
Se, jag stannar; l�t nu h�ra, hvarf�r du mig ropar an.
GUBBEN.
St�n J begge helt allena framf�r dessa portar nu?
AKHILLEUS.
Tala! ensame vi �re; och ur kongahuset tr�d!
GUBBEN.
Slump, och du, min goda vilja, r�dda dessa som jag vill!
AKHILLEUS.
Detta tal �t framtid syftar, och farh�ga inneb�r. 865
KLYTAIMNESTRA.
Vid ditt handslag, bida icke, om du n�got s�ga vill!
GUBBEN.
Vet du, hvem jag �r, och huru god mot dig och dina barn?
KLYTAIMNESTRA.
Jo, jag vet, att du �r gammal tjenare uti mitt hus.
GUBBEN.
Samt, att mig, bland brudeg�fvor, mottog Agamemnon drott.
KLYTAIMNESTRA.
Du med mig till Argos l�nde, och var alltid sedan min. 870
GUBBEN.
Ja, och emot dig v�lvillig, mindre mot din man jag �r.
KLYTAIMNESTRA.
L�t d� nu omsider veta, hvad du har, att s�ga oss.
GUBBEN.
Med sin egen hand din dotter �rnar fadren sl� ihj�l.
KLYTAIMNESTRA.
Huru? s�dant tal jag afskyr; gubbe, du fr�n vettet �r.
GUBBEN.
Med sitt sv�rd den arma flickans hvita hals afhugger han! 875
KLYTAIMNESTRA.
Ve mig, arma! �r min make vorden s� vansinnig nu?
GUBBEN.
Ganska klok, men mot din dotter, och mot dig han vr�ngsinnt �r.
KLYTAIMNESTRA.
P� hvad sk�l? ho �r den niding, som har intalt honom slikt?
GUBBEN.
Ett orakel, s�ger Kalkhas, att krigsh�ren sluppe h�n.
KLYTAIMNESTRA.
Hvart? -- Jag arma, och den arma, som dess fader dr�pa vill! 880
GUBBEN.
H�n till Troia. Menelaos �terf�r s� Helena.
KLYTAIMNESTRA.
S� af v�r Iphigeneia Helenas hemf�rd beror?
GUBBEN.
Allt du vet: din dotter �rnar fadren offra Artemis.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad var menadt med det br�llop, som mig f�rde hemifr�n.
GUBBEN.
Att du skulle bringa gladlig dottren, som Akhilleus' brud. 885
KLYTAIMNESTRA.
O min dotter, till din of�rd du har kommit, och din mor.
GUBBEN.
Jemmerligt J liden b�da: djerft var Agamemnons d�d.
KLYTAIMNESTRA.
Jag f�rg�s, jag arma; �gat g�mmer icke t�ren mer.
GUBBEN.
Derest bittert �r att gr�ta, n�r man mister sina barn.
KLYTAIMNESTRA.
Du o, gubbe, s�g dock, hvadan du allt detta vet och h�rt? 890
GUBBEN.
Jag ett bref dig skulle bringa till det f�rra, som han skref.
KLYTAIMNESTRA.
Bj�d deri han, eller nekte, f�ra dottren hit till d�d?
GUBBEN.
Icke bringa; ty din make var d� vid sitt fulla vett.
KLYTAIMNESTRA.
D� du hade brefvet, hvarf�r gaf du det d� icke mig?
GUBBEN.
Menelaos tog det fr�n mig. Han �r dessa fasors skuld. 895
KLYTAIMNESTRA.
�ttling af Nereiden, Peleus' son, f�rst�r du saken nu?
AKHILLEUS.
Jag har h�rt, hur du �r os�ll, och det tager jag ej l�tt.
KLYTAIMNESTRA.
Dotter min de �rna dr�pa, med ditt br�llop i f�rs�t.
AKHILLEUS.
P� din make jag f�rargas, och s� enkelt det ej tar.
KLYTAIMNESTRA.
Jag ej derf�re b�r blygas, att kn�b�ja vid din fot, 900
D�dlig f�r den gudaborne; ty p� hvad h�gmodas jag?
Mera b�r f�r hvem jag g�ra, �n f�r egen dotter min?
Ack, gudinnas son, besk�rma mig uti olyckans stund!
V�rna henne, som din maka n�mdes, fruktl�st; men �ndock
Kransande jag f�rde henne, f�r att blifva din gem�l, 905
Som jag nu, att slagtas, f�ljer. Dig till nesa l�nda skall,
V�rnar du ej henne; ansk�nt ej i �ktenskap f�rent,
Hette du den arma jungfruns hulde make mellertid.
Vid ditt sk�gg, och vid ditt handslag, vid din mor jag manar dig;
Ty ditt namn mig gjort olycklig, som mig �fven r�dda b�r; 910
Annat altare ej eger jag, att fly till, �n ditt kn�.
Ingen v�n mig n�ra bidar; Agamemnon har du h�rt,
Huru r� han �r och v�gsam; qvinna, som du sk�dar, kom
Jag till h�rn af tygell�sa, och till brott forv�gna m�n,
Dock r�ttskaffens, n�r de vilja. Om du v�gar str�cka hand, 915
Mig till bist�nd, �r jag r�ddad; eljes jag f�rlorad �r.
KHOREN.
_F�r�ldrak�nslan m�ktig �r, och k�rleksvarm,
Och egna barn f�rsvarar hvar med mund och arm._
AKHILLEUS.
Mitt stolta sinne lyftar sig mot h�gre rymd,
Men vet �ndock, att sm�rtas i olyckorna, 920
Och lagom fr�jdas, d� n�r vinden bl�ser god.
Ty v�lbetankte �ro slike d�dlige,
Att, med besinning, lefva hela lifvet r�tt.
_Ibland �r ljuft, att ej f�rmycket vara klok,
Ibland �r gagneligt, att ega visheten_. 925
Jag, fostrad upp uti f�rsyntaste mans hus,
I Kheirons, har mig l�rt de enkla tankes�tt
Atreiderna, om de oss f�ra riktigt an,
Jag lyda vill; om icke r�tt, ej lyder jag.
Men der i Troia, st�dse min sjelfst�ndighet 930
Bevisande, jag tjenar Ares hvad jag kan.
Och dig, som grymt af dina aldrak�rsta led,
S� mycket som utr�ttas f�r af ynglingen,
Med mitt medlidande jag hjelpsamt v�rna vill.
Ej n�nsin skall din dotter dr�pas af sin far, 935
Se'n mig hon lofvats; ty i sina snaror ej
Din make n�gonsin skall sn�rja min person;
F�rty mitt namn, om ock han icke h�jde sv�rd,
Din dotter dr�pa skall, och orsak �r dertill
Din make. Ren �r icke mera min person; 940
Om genom mig f�rst�res och mitt gifterm�l
Den ungm�, som odr�geligt och mycket led,
Misshandlad s� f�rv�ningsv�rdt och of�rskyldt
Jag vore bland Argeier aldras�mste man,
Samt intet v�rd, och Menelaos k�rnekarl, 945
Jag vore icke Peleus' son, men nidingens,
Ifall mitt namn ett mordsk�l blir �t din gem�l
Vid den uti hafsb�ljorna uppfostrade
Nereus, gudinnan Thetis', far, och min morfar,
Skall ej sin dotter komma vid Agamemnon drott, 950
Nej, icke dess lillfinger ens, ej mantelf�ll,
Ty eljes Sipylos, barbarers gr�nsort, hete stad,
Der desse h�fvitsm�n sin h�rkomst begge ha,
Och Phthias namn ej mer m� sp�rjas n�gonst�ds.
Men med vigvatten bittert b�rja skall och mj�l 955
Sp�mannen Kalkhas. _Hvad monntro en sp�man �r?
Den litet sannt, men mycket l�gner talar ut
P�m�f�; och n�r det ej tr�ffar g�r sin kos_.
Ej tusen flickor, f�r att sig en make f�,
Min hand och b�dd beg�ra, s�som blifvit sagdt; 960
Men mig med �fvermod bem�tt Agamemnon drott.
Sjelf hade han beg�ra bordt mitt namn af mig,
Att dottren locka; men om Klytaimnestra helst
Jag �fvertalt, att gifva dottren �t en man,
Jag henne sk�nkt Hellenerna, ifall deraf 965
Berodde f�rden h�n till Ilios. Jag icke nekt,
Att, fr�n min sida, underst�dja allm�nt v�l.
Nu �r jag intet: _af h�rf�raren beror
S� l�tt, att handla, och att icke handla r�tt_.
Snart vet mitt sv�rd, som, f�rr�n jag mot Phrygerna 970
Utt�gar, jag befukta vill med mord och blod,
Om dotter din mig n�gon h�r fr�ntaga skall.
Var derf�r lugn: en v�ldig gud f�r dig jag h�r
Upptr�dt, �nnu ej gud, men likv�l framdeles.
KHOREN.
Hvad dig �r v�rdigt, Peleus' son, du ordat nu, 975
Samt hafsgudinnan, v�rnadsv�rda moder din.
KLYTAIMNESTRA.
Ack!
Hur skall jag prisa dig med ord, f�rmycket ej,
Och ej f�rlitet, att din ynnest ej f�rspills?
R�ttskaffens m�nner, som ber�mmas, p� visst s�tt 980
Ber�mmarn hata, om han nyttjar �fverdrift.
Ock blyges jag, att komma fram med jemmerord,
D� jag �r sjuk, men du fr�n mina kr�mpor fri.
Ett svepsk�l har, ehuru han fr�n fjerran �r,
En redlig man, att hjelpa de olyckliga. 985
F�rbarma dig! ty jemmerligt jag lidit har,
Som trodde f�rst, att du min sv�rson skulle bli,
Och hyste d�rligt hopp; nu kunde ganska l�tt
Min dr�pta dotter f�r din framtids gifterm�l
Jertecken blifva, som du b�r dig akta f�r.
Men v�l du b�rjan talade, och slutet v�l; 990
Ty blott du endast vill, s� blir min dotter frelst.
B�r hon, b�nfallande, omfatta dina kn�n?
Det ojungfruligt vore; men om dig s� syns,
Hon med otvunget �ga blygsam komma skall;
Kanske, fast�n hon borta �r, jag vinner det? 995
AKHILLEUS.
Hon stanne inne; ty det sker af blygsamhet.
KLYTAIMNESTRA.
S� mycket m�jligt �r, hon b�r sig blygt bete.
AKHILLEUS.
Du hvarken b�r din dotter bringa f�r min
Ej heller vi blottst�lla oss f�r d�rlig skymf:
_Ty talrik krigsh�r, ifr�n hembekymmer fri, 1000
Pl�r �lska slema samtal och vanhedrande_
B�nfallande, J kommen dock till samma m�l,
Som om du icke alls b�nf�ll; min hufvudsak
�r, att ifr�n olyckorna afl�gsna er.
N�r ett du h�rt, vet, att jag icke ljuga skall: 1005
Ty om jag ljuger, och bedr�gligt sviker er,
D� m� jag d�, men icke, om jag r�ddar m�n.
KLYTAIMNESTRA.
Dig ske allt godt, som lisar de olyckliga!
AKHILLEUS.
S� h�r d� nu, att saken sig anordne v�l!
KLYTAIMNESTRA.
Hvi s�ger du mig detta? dig jag lyda b�r. 1010
AKHILLEUS.
Intal om fadren, att han b�ttre tankar f�r.
KLYTAIMNESTRA.
Han elak �r, och fruktar h�ren s�rdeles.
AKHILLEUS.
Men sk�l emellertid ju �fvervinna sk�l.
KLYTAIMNESTRA.
Mitt hopp �r iskallt; s�g dock, hvad jag g�ra b�r!
AKHILLEUS.
Bed bonom f�rst, att icke d�da dotter sin; 1015
Men om han s�tter sig emot, kom d� till mig!
Ty om han dig tillviljes g�r, beh�fs ej min
Bemedling alls, och r�ddningen �r genast gjord;
Men jag skall vara b�ttre st�md emot en v�n.
Ej heller h�ren mig skall f�rebr�, om jag 1020
Med sk�l utr�ttar saken heldre �n med v�ld.
�r detta v�l bestyrdt; det fr�jdar v�nnerna,
och dig, fast�n det utan all min �tg�rd sker.
KLYTAIMNESTRA.
Klokt �r ditt tal. H�r m�ste g�ras, som du vill.
Men om jag ej utr�tta kan hvad jag beg�r, 1025
Hvar skall jag �ter r�ka dig? hvart stackare
V�l g�, att s�ka upp den hand, som hjelper mig?
AKHILLEUS.
Vi �re dine v�ktare, der det beh�fs,
S� att dig ingen varsnar, n�r du uppskr�md g�r
Igenom krigsh�rn; ej du bringe fadrens hus 1030
P�skam; ty Tyndareus f�rtjente sannerlig
Ej elakt rykte; stor han �r bland Hellas' folk.
KLYTAIMNESTRA.
R�tt s�! g� du f�rut; jag m�ste lyda dig,
Om gudar finnas, skall r�ttr�dig man, som du,
Upphinna m�let; hvarom ej, hvi �flas d�? 1035
KHOREN.
Hvad br�llopsqv�de ur Libysk fl�jt, _Stropk._
Samt fr�n dans�lskelig Kithara,
Och utur r�rfogade Syrin-
ger uppst�mde sitt ljud,
N�r p� Pelions berg sk�nfl�tige 1040
Pierider, vid gudarnes m�ltid,
Med guldsandulade foten,
Stampande takt mot mark,
Till Peleus' br�llop kommo,
Med melodiska toner Thetis och Aiakidas, 1045
P� Keutaurers berg l�fsjungande,
Uti Peliadiske landen!
Men Dardanidas, f�r Zeus'
L�ger en ljuf klenod, 1050
I kraterers gyllene sk�lar
H�mtade nektarns skatt,
Den Phrygiske Ganymedes.
Bredevid hvitgl�nsande
Sanden sig sv�ngande 1055
Femtio flickor i khordans,
Nereus' br�llop begingo.
Med gnistrande facklor och kransadt h�r _Motstr._
H�stbetande skaran kom
Af Keutaurer, till gudarnes 1060
M�ltid och Bakkhos' pokal.
Men h�gt utropade: dotter af Nereus!
De Thessaliska flickor; och verldens ljus,
Sp�guden Phoibos, och han, som s�ngm�rs'
Sl�gtledningar vet, 1065
Kheiron uppn�mnde honom,
Som med Myrmidoners lansv�pnade sk�ldm�n
Skall komma, att Priamos' stolta
Jord f�r�da med eld, 1070
Kring kroppen med gyllene,
Hephaistosarbetade vapen
Omv�rnad, en g�fva utaf
Gudinnan sin moder
Thetis, som honom f�dt hade 1075
Lycksalig. De gu-
dar d� den faderherrliga,
F�rsta Nereidens br�llop,
Och Peleus' h�gtid firade,
Men p� ditt lockiga hufvud en krans _Epod._ 1080
Skola Argeierna l�gga, liksom p� sk�ckig,
Utur klippgrottornas natt
Utkommande, �n osk�rad hind,
Blodande, Iphigeneia, din hals,
Din, som ej vuxit upp vid herdepipan, 1085
Eller vid herdarnes sus och dus,
Utan en Inakhos' �ttling till brud
Af din moder bildades.
Hvad har v�l blygsamheten,
Eller dygden, i anlete r�jd, 1090
F�r kraft numera i verlden?
H�r gudl�sheten �r vorden
M�ktig, och dygd dere-
mot af d�dliga h�nas,
Och lagbrott vinner lag, 1095
Och ej d�dlige samf�lt l�gga sig vinn,
Att ej drabbe dem gudars h�md.
KLYTAIMNESTRA.
Jag g�tt ur huset, f�r att s�ka min gem�l,
Som lemnat det, och redan l�nge borta �r;
I t�rar �r beklagansv�rda dotter min, 1100
Och jemmersuckar f�lja vexelvis hvaran,
Se'n hon om mordet h�rt, som reds af hennes far.
Jag �gat haft p� honom, som der n�ra g�r.
P� Agamemnon, som r�tt snart mot eget barn
Befinnas skall, f�r�fvande ett nidingsverk. 1105
AGAMEMNON.
Dig, Ledas dotter, lempligt just jag utomhus
F�r r�ka, f�r att, skild fr�n jungfrun, s�ga ord,
Som icke anst� h�ra den, som giftas skall.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad �r det, hvartill l�glighet erbjudes dig?
AGAMEMNON.
L�t dottren f�lja ut ur huset med sin far! 1110
Vigvatnet redan f�rdigt st�r och v�lbereddt,
Samt offermj�l, att kastas uti reningseld,
Och qvigor, till att slaktas f�re br�llopet
�t Artemis, och fl�sa ut sin svarta blod.
KLYTAIMNESTRA.
I dina ord du talar v�l, men gerningen 1115
jag vet ej, under hvilket namn jag gilla skall.
Kom ut, min dotter; ty du k�nner, hvad din far
Nu f�rehar; tag under kappan, och led ut
Orestes, lilla stackars brodren din, mitt barn!
Der �r hon redan, och h�rsammar dina bud; 1120
Det �friga f�r henne och f�r mig jag s�ga vill.
AGAMEMNON.
Mitt barn, hvi gr�ter du, och ser ej gladt p� mig,
och f�ller �gat ned till jord, med manteln t�ckt?
KLYTAIMNESTRA.
O ve!
Hvar skall till dessa mina qval jag b�rjan ta?
Ty alla kan jag st�lla i det f�rsta rum, 1125
Samt i det sista, ock det medlersta jemv�l.
AGAMEMNON.
Hvad �r deth�r? J alla kommit p� ett ut,
Med idelig f�rvirring blott och uppskr�md blick.
KLYTAIMNESTRA.
S�g mig uppriktigt, make, hvad jag sp�rjer dig!
AGAMEMNON.
Uppmaning ej beh�fves alls; jag sp�rjas vill. 1130
KLYTAIMNESTRA.
Din dotter �rnar du och min nu sl� ihj�l?
AGAMEMNON.
O ve!
Den arma menar du, misst�nksam utan sk�l.
KLYTAIMNESTRA.
Var lugn,
Och svara p� min f�rsta fr�ga om igen!
AGAMEMNON.
Om du mig rimligt sporde, finge du slikt svar.
KLYTAIMNESTRA.
Ej annat sp�rjer jag, och annat icke s�g! 1135
AGAMEMNON.
Du h�ga skickelse, och mine �dens gud!
KLYTAIMNESTRA.
Och mine, hennes: en de tre olyckliges.
AGAMEMNON.
Hvari har man dig kr�nkt?
KLYTAIMNESTRA.
Derom mig sp�rjer du?
Ditt fina infall utan allsk�ns finhet �r.
AGAMEMNON.
Jag �r f�rlorad, och f�rr�dd min hemlighet. 1140
KLYTAIMNESTRA.
Allt k�nner jag, och h�rt hvad du mig g�ra t�nkt,
Och just din tystnad utg�r din bek�nnelse,
Och t�ta suckar; bry ej om, att s�ga mer!
AGAMEMNON.
Se, jag vill tiga, hvarf�r skulle fr�ckheten,
Att tala l�gn jag l�gga till v�rt olycksm�tt? 1145
KLYTAIMNESTRA.
S� h�r mig d�! Jag saken klart framst�lla vill,
Och icke mer begagna g�tors slingringar.
F�rst s�ledes, f�r att dig f�rst det f�rebr�,
Har du mig �ktat mot min vilja, och med v�ld,
Se'n Tantalos, min f�rre man, du m�rdade, 1150
Och med ett dr�pslag slog ihj�l mitt arma barn,
Fr�n modersbr�stet slitande med v�ldsamhet.
Men Zeus' tv� s�ner, mine br�der begge tv�,
Med h�star st�tande, anf�llo sedan dig,
Tills gamle fadren Tyndareus dig r�ddade, 1155
Tillfota fallen, och du �tervann min b�dd.
F�rsonad sedan -- som du skall intyga sjelf --
Mot dig och g�rden vankfri qvinna st�ds jag var,
I k�rleksv�rfven sansad, och f�rkofrande
Ditt hus, s� att du kunde alltid tr�da glad 1160
Inunder eget tak, och lycklig vandra ut.
_H�gst s�llsynt f�ngst f�r mannen �r, att bra gem�l
Sig vinna; men p� d�liga �r ingen brist_.
Jag denne son har f�dt �t dig samt d�ttrar tre,
Af hvilka en du �mkligt mig ber�fva vill. 1165
Ifall man sporde, hvi du henne dr�pa t�nkt,
S�g, hvad du svarte, eller svarar jag f�r dig?
Att Menelaos Helena m� �terf�: en vacker sed,
Att brottslig qvinna l�sa fri med eget barn.
Det ledaste vi k�pe mot det k�raste. 1170
Ty om tillstrids du far, och hemma lemnar mig,
Och dr�jer borta under l�ng fr�nvarelse,
Hur tror du i palatset att mitt hjerta sl�r,
D� hennes platser �fverallt jag toma ser,
Samt jungfruburen tom? Vid t�rar m�ste jag 1175
Allena sitta, och begr�ta henne s�:
�t dig gaf d�den, goda barn, din egen far,
Dig dr�pande, ej n�gon ann, med annor hand,
Och lemnade de hemmavarande slik l�n.
F�rty ett ringa svepsk�l h�r beh�fves blott, 1180
Att jag och d�ttrarna, som blifvit hemma qvar,
Dig skulle ta emot p� s�tt, som vederb�r.
Derf�r, vid gudarna, ej m� du tvinga mig,
Att vara mot dig elak, var det icke sjelf!
L�t se!
Du offrar dottren; hvilka b�ner g�r du d�! 1185
Hvad lycka �nskar du, som slagtar eget barn?
En neslig hemkomst, d� du brottsligt reste h�n?
Och jag, medr�tta kan v�l jag dig �nska godt?
Ovisa skulle vi ju anse gudarna,
Ifall mot barnam�rdare vi t�nkte v�l? 1190
Till Argos land, vill du omfamna dina barn?
Du f�r det ej; och hvem vill v�l anblicka dig
Bland barnen, att du �ter m� nedg�ra ett?
Har du den sak besinnat, eller tillh�r dig,
Att b�ra spirans glans, och blott anf�ra h�rn, 1195
Men icke f�ra bland Argeier r�ttvist spr�k:
Akhaier, lyster er en f�rd till Phrygers land?
S� dragen lott d�, om hvars dotter, som b�r d�.
Det r�ttvist varit; men du aldrig hade bordt
�t Dana�der ge till offring eget barn; 1200
Fastmer Menelaos bordt slagta sin Hermione;
Ty hans var saken. Nu skall jag, som helig h�ll
Din �kta b�dd, mitt eget barn ber�fvad bli,
Men hon, som brutit, skall sin dotter bringande
Till Sparta �ter, vara den v�llottade. 1205
Mig svara, om jag icke riktigt detta talt,
Och, om jag riktigt talat, o, s� d�da ej
Din och min dotter! D� �r du en sansad man.
KHOREN.
Gif vika! R�ttvist �r, att r�dda egna barn,
O Agamemnon; ingen d�dlig s�ger "nej" dertill. 1210
IPHIGENEIA.
Ack, fader, om �ndock jag egde Orpheus' r�st,
Och kunde sjunga, att mig f�ljde klipporne,
Och kunde tjusa med min st�mma hvem som helst,
Jag flydde dit; men nu �r all min talekonst
Blott t�rar, och dem framb�r jag; dem har jag nog. 1215
B�nfallande, till dina kn�n anfogar jag.
Den kropp, som modren der �t dig till verlden f�dt,
Att du i otid mig ej d�de; ljufligt �r,
Guds dager sk�da; s�nd mig ej till m�rkrets hem!
F�rst har jag far dig n�mt, mig f�rsta dotter du, 1220
F�rst har jag, upp� dina kn�n mig l�grande,
Dig kyssar gifvit, som af dig jag �terf�tt.
D� f�ll ditt tal: "skall jag v�l n�nsin, dotter min,
Dig lycklig sk�da uti egen makas hus,
Mig v�rdigt lefvande, och friskt uppblomstrande?" 1225
Mitt svar, idet jag tryckte pannan till ditt sk�gg,
Som jag med handen vidr�r nu, var f�ljande:
"Skall jag v�l dig, som gammal gubbe, m�ta f�,
O fader, i mitt eget hem, med smekningar,
Och �terg�lda min uppfostrings m�ng besv�r?" 1230
Af dessa ord �nnu jag eger minnet qvar,
Men du har gl�mmt dem, och mig �rnar sl� ihj�l
Ack nej, vid Pelops, och din far Atreus, g�r icke det
Och vid min moder, som med sm�rtor f�dde mig,
Och nu af samma sm�rtor andra g�ng hems�ks. 1235
Hvad ang�r mig v�l Alexandros' frieri
Och Helenas? Och hvadan kom han, till min of�rd, fader, hit?
Se p� mig, �lskade, och gif mig blick och kyss,
S� att, derest jag m�ste d�, jag eger qvar
Det minnet, om du ej beveks af mina ord! 1240
Ack, broder, du �r visst en liten bundsf�rvandt,
Men gr�t �ndock med mig, och fadren �dmjukt bed
Att han ej syster dr�per; hos sm�barn ocks�
Om or�ttvisan visst en k�nsla innebor.
Se, tigande, o fader, han anlitar dig 1245
Varkunna dig, och far barmhertigt med mitt lif!
Ja, vid ditt sk�gg, vi k�re tv�, anrope dig,
Den ene liten en, och syster hans fullvext.
Uti en tanke vill jag sammanfatta allt:
_Att se guds dager �r f�r menskan ljufsta lott, 1250
Ej underjordens m�rker; hvar som �nskar d�,
�r narr; slemt lefva b�ttre �r, �n vackert d�_.
KHOREN.
Os�lla Helena, f�r dig och din kurtis,
Stor strid Atreiderne ha f�tt mot egna barn!
AGAMEMNON.
Jag vet nog, hvar barmhertighet beh�fs, hvar ej, 1255
Och �lskar egna barn; jag eljes rasade.
Sv�rt derf�r, o min maka, �r, att v�ga slikt,
Och sv�rt, att icke v�ga, ty det m�ste ske.
J sk�den denna stora h�r, p� flottan st�ngd,
Och dessa Hellas' konungar, i kopparskrud, 1260
Som icke finna n�gon v�g till Ilios' torn.
Om jag ej offrar dig, s� siarn Kalkhas sagt,
Vi Troias stolta f�ste aldrig toge in.
Ursinnig lust p�kommit de Helleners h�r,
Att skyndesamast segla till Barbarers land, 1265
Och qv�sa v�ld emot Helleners �kta b�dd.
Visst mina d�ttrar uti Argos dr�pa de,
Och er och mig, om jag ej lyder gudsord.
Ej Menelaos, dotter min, mig kufvat till sin slaf,
Ej heller hans godtycke jag h�rsamma skall; 1270
Men dig f�r Hellas, vill jag eller vill jag ej,
Jag m�ste offra, och �tlyda dess bef�l.
Fritt m�ste Hellas vara, hvad p� dig, mitt barn,
Och mig ankommer, samt Helleners �kta s�ng
Utaf Barbarerna med v�ld ej h�rjad bli. 1275
KLYTAIMNESTRA.
O, mitt barn, o, J fremlingar,
och ve mig, arma, d� du m�ste d�!
Din fader g�r, och lemnar dig i d�dens v�ld.
IPHIGENEIA.
O ve mig, moder, moder! densamma
Visan har fallit upp� b�das lott 1280
Ej mer f�r mig �r guds dag,
Ej solens ljus der skiner.
O ve!
Ve Phrygers sn�h�ljda lunder,
Och Idas berg, der Priamos fordom sitt sp�da 1285
Barn utsatte, dess mor ber�fvande det,
F�r s�ker d�d best�mdt,
Paris, som Idaios, Idaios hette.
IPHIGENEIA
Hette i Pbrygers stad; 1290
Ack m�tte han aldrig, vid hjorden
Uppfostrad till herdatjenst,
Alexandros, f�tt sig en bostad
Vid klara vattnet, der nymphrens
K�llor v�lla, 1295
Och �ngen frodas i friska blommors prakt,
Samt rosors kalkar och hyakinthers gudinnor f� plocka �t sig!
Pallas en g�ng dit l�nde, 1300
Och sveksinnt Kypris och Hera,
Och Hermes, Zeus' s�ndebud,
P� k�rlekens allmakt trotsande Kypris,
P� sitt spjut Pallas, och Hero p� Zeus', f�rstens, kongliga l�ger.
Till f�rhatelig dom, till f�gringstvist,
Och mig till d�d, som skall bringa
Dana�derna mycken �ra. 1310
J t�rnor, mig tog, till ett f�rstlingsoffer,
Till Ilios Artemis.
Men han, som f�dde mig arma,
O moder, o moder,
Mig svikande �fvergifver.
Ack, jag olycksaliga, som s�g 1315
Den vidriga Olyckshelena,
Jag dr�pes och jag f�rg�s
Genom min sk�ndlige faders skandlige mordarsv�rd.
O, hade ej kopparbogspr�tige 1320
Skeppens stammar Aulis tagit emot
Vid dessa kuster, men till Troia
En gynnande fl�gt oss f�rt!
O, hade ej motvind
Uti Euripus bl�sa l�tit
Zeus, som �t d�dliga sk�nka f�rm�r 1325
Nu kultje, att dukarne sv�lla upp,
Nu s�nda �ngst, nu �ter n�d,
Nu fri utf�rd, med lustig fart,
Men dr�jsm�l snart.
M�ngm�dofullt �r isanning, 1330
M�ngm�dofullt d�dliges sl�gte,
Och f�r olyckan m�ste vi menniskor r�ka ut.
O ve!
Hur stora sm�rtor, hvad qval utan tal
Dana�derna tills�ndt dottren af Tyndareus! 1335
KHOREN.
Jag �mkar dig, som drabbats utaf olycksfall,
Som aldrig n�gonsin dig hade drabba bordt.
IPHIGENEIA.
O du moder, som mig f�dde, jag en skara m�nner ser.
KLYTAIMNESTRA.
Ja, gudinnans son du sk�dar, f�r hvars skull du kommit hit.
�ppnen salarne, J t�rnor, att jsg g�mmer min person! 1340
Hvarf�r flyr du?
IPHIGENEIA.
F�r Akhilleus; ty jag blygs att honom se.
KLYTAIMNESTRA.
Och hvi s� d�?
IPHIGENEIA.
Jo, olyckan af mitt br�llop bringar skam.
KLYTAIMNESTRA.
Icke du p� rosor vandrar uti detta �gonblick.
Stanna dock; grannlegenhetens verk ej �r, hvad vi f�rm�.
AKHILLEUS.
Arma qvinna, Ledas dotter! 1345
KLYTAIMNESTRA.
Icke osannt talar du.
ACHILLEUS.
Skr�ckligt bland Argeier pratas.
KLYTAIMNESTRA.
L�t mig veta hvad det �r.
AKHILLEUS.
Om din dotter.
KLYTAIMNESTRA.
Slemt jertecken ligger uti dina ord.
AKHILLEUS.
Att man m�ste henne dr�pa.
KLYTAIMNESTRA.
S�ger ingen deremot?
AKHILLEUS.
Sjelf jag i tumultet r�kte.
KLYTAIMNESTRA.
Fremling, uti hvilket d�?
AKHILLEUS.
Uti det, att stenad blifva. 1350
KLYTAIMNESTRA.
R�ddande min dotter, s�g?
AKHILLEUS.
Just s�!
KLYTAIMNESTRA.
Ho var v�l s� dristig, att han tordes r�ra dig?
AGAMEMNON.
Samtlige Hellener.
KLYTAIMNESTRA.
Var ej Myrmidonske h�rn tillhands?
AKHILLEUS.
F�rste fienden var denne.
KLYTAIMNESTRA.
Barn, med oss �r ute nu.
AKHILLEUS.
De mig kallade ov�rdig frieri't.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad svarte du?
AKHILLEUS.
Bed dem, att min brud ej dr�pa. 1355
KLYTAIMNESTRA.
Det var �fven ganska r�tt.
AKHILLEUS.
Som �t mig dess fader lofvat.
KLYTAIMNESTRA.
Och fr�n Argos efters�ndt.
AKHILLEUS.
Jag besegrades af skr�let.
KLYTAIMNESTRA.
P�beln stor olycka �r.
AKHILLEUS.
Och likv�l jag skall dig bist�.
KLYTAIMNESTRA.
En mot m�nga strider du?
AKHILLEUS.
Ser du dem, som b�ra vapen?
KLYTAIMNESTRA.
M� du gl�dje f� deraf.
AKHILLEUS.
Ja, vi skole alla gl�djas. 1360
KLYTAIMNESTRA.
Och min dotter slagtas ej?
AKHILLEUS.
Icke med mitt goda minne.
KLYTAIMNESTRA.
Skall v�l n�gon fresta p�?
AKHILLEUS.
M�nga, dem Odysseus anf�r.
KLYTAIMNESTRA.
Ynglet utaf Sisyphos?
AKHILLEUS.
Just densamme.
KLYTAIMNESTRA.
Egenm�ktigt, eller utaf h�rn befalld?
AKHILLEUS.
Vald frivillig.
KLYTAIMNESTRA.
Val �r d�ligt, att neds�la sig med blod.
AKHILLEUS.
Jag skall honom hejda. 1365
KLYTAIMNESTRA.
Vill han r�fva henne h�rifr�n?
AKHILLEUS.
Ja, vid blonda h�ret sl�pa.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad b�r jag d� f�reta?
AKHILLEUS.
Qvarh�ll dotter din.
KLYTAIMNESTRA.
Och blir hon p� det s�ttet icke dr�pt?
AKHILLEUS.
Jo; derh�n det dock skall komma.
IPHIGENEIA.
Moder, h�r p� mina ord,
Som jag s�ger; ty f�rg�fves jag dig dock f�rgrymmad ser
Mot din make; hvad om�jligt �r att g�ra, ej f�rs�k! 1370
Allts� f�r sin goda vilja denne fremling prisas b�r;
Men du m� dig �fven akta, att ej klagas an hos h�rn,
D� vi icke mer utr�tte, men Akhilleus f�r f�rtret.
Hvad mig fallit in, o moder, under, grubbleriet, h�r:
D� hos mig �r fast beslutet, och det vill jag f�ra ut 1375
�rofullt, samt klart bevisa, af hur �del �tt jag �r.
S� v�lan, bet�nk, o moder, huru r�tt jag talat har;
Hela stora Hellas f�ster p� mig ensam blickarna,
Skeppens aft�g, och de Phrygers nederlag af mig beror,
Och att framdeles ej l�ta, om barbaren v�gar det, 1380
Ifr�n s�lla Hellaslandet r�fva �kta hustrur bort,
Sedan Helena man h�mnats, hvilken Paris r�fvade,
Med min d�d allt detta vinna �rnar jag, och mitt ber�m
Sedan Hellas jag befriat, i lycksaligt minne blir.
Icke heller b�r jag lifvet hafva �fverm�ttan k�rt; 1385
Du �t samtliga Hellener, ej �t dig blott, f�dde mig.
Skyddade af sk�ldar skola flere tusen krigare;
Och med �rar flere tusen; efter fosterlandets skymf;
V�ga fienderna tukta och f�r Hellas tappert d�.
B�r mitt lif d�; detta enda, s�tta hinder deremot? 1390
Vore detta v�l det r�tta? ha vi n�got svar h�rp�?
Nu en annan sak: Akhilleus b�r ej gifva sig i strid
Emot samtliga Argeier, f�r en qvinnas skull; och d�.
_Mer �n tiotusen qvinnor �r en man att lefva v�rd_.
Har nu Artemis beslutit, att mitt lif ber�fva mig, 1395
Mot gudinnan skulle strida jag; en d�dlig, rimligen?
Det om�jligt �r: �t Hellas jag uppoffrar min person.
Offren mig, f�rst�ren Troia! detta blir min minnesv�rd
I l�ng framtid, blir mitt br�llop, mina barn och min triumph.
Att Hellenerne barbarers herrar varda, det �r r�tt; 1400
Men motsatsen ej, min moder: slaf �r ej friboren man.
KHOREN.
Du unga m�, hur sk�nt �r ej ditt tankes�tt!
Men hela felet slumpens och gudinnans �r.
AKHILLEUS.
Agamemnons dotter, n�gon ibland gudarna 1405
Mig salig gjorde, om jag kunde f� din hand.
Jag Hellas prisar f�r din skull, f�r Hellas dig;
Du detta r�tt, och fosterlandet v�rdigt talt;
Afst�ende att strida mot en m�ktig gud,
Du pr�fvat har, att hvad n�dv�ndigt �r, �r godt. 1410
Dess mera, att din b�dd f� dela, l�ngtar jag,
D� jag ditt sinne sk�dat, aktningsv�rda m�.
Bet�nk, jag �nskar blifva din v�lg�rare,
Och hem dig taga; ledsen, vete det Thetis!
Om jag i strid mot Dana�derne, dig ej 1415
Kan r�dda; t�nk dock: stor olycka d�den �r.
IPHIGENEIA.
Jag detta s�ger, ingen n�md och ingen k�nd.
Nog Tyndaridskan gitter med sin sk�nhets makt.
Uppv�cka k�mpars trid och d�d, du, fremling, ej
F�r min skull n�gon d�da b�r, ej heller d�, 1420
Till�t mig dock, att Hellas r�dda, om jag kan.
AKHILLEUS.
Hvad herrlig f�resats! Jag har ej deremot
Inv�ndning, d� dig synes s�; ty �del �r
Slik tanke; b�r man icke tala sanningen?
Kanh�nda du f�r�ndrat tankes�tt likv�l. 1425
Att derf�r riktigt du m� fatta mina ord
Jag dessa vapen l�gger vid altaret ned,
Till�tande dig ej att d�, men hindrande.
Kanske du kommer ock att f�lja detta r�d,
En�r du varsnar sv�rdet, mot din nacke h�jdt. 1430
Jag vill ej l�ta dig s� obet�nksamt d�,
Men strax jag v�pnad till gudinnans tempel g�r,
Och f�ster vid din ankomst der uppm�rksam blick.
IPHIGENEIA.
Hvi, moder, fuktar du ditt �ga tyst med t�rn?
KLYTAIMNESTRA.
Jag, arma, eger goda sk�l till hjerteqval. 1435
IPHIGENEIA.
Mig lugna b�r du, ej anklaga. G�r du s�?
KLYTAIMNESTRA.
S�g ut, min dotter; utaf mig skall dig ske r�tt.
IPHIGENEIA.
Ifall s� �r, du denna lock ej klippa m�,
Ej heller sorgens svarta skrud kringsvepa dig!
KLYTAIMNESTRA.
Hvi s�ger du mig detta? N�r jag mistat dig -- -- -- 1440
IPHIGENEIA.
O nej! jag r�ddats, och din �ra genom mig.
KLYTAIMNESTRA.
Hvad s�ger du? b�r jag ej s�rja din f�rlust?
IPHIGENEIA.
Visst icke; ty min graf �nnu ej gr�fvas skall.
KLYTAIMNESTRA.
Hvi s�? �r d�den ej och grafven samma sak?
IPHIGENEIA.
Zeus' dotters altare min grafv�rd blifva skall. 1445
KLYTAIMNESTRA.
Min dotter, jag h�rsammar dig; du talat v�l.
IPHIGENEIA.
Som Hellas' r�ddarinna, hur jag lycklig �r!
KLYTAIMNESTRA.
Hvad tidender skall jag tillf�ra systrarna?
IPHIGENEIA.
P� dem ej heller svarta mantlar kl�de du.
KLYTAIMNESTRA.
Skall ej ett vanligt ord jag bringa dem fr�n dig? 1450
IPHIGENEIA.
Jo, ett farv�l. Omhulda du Orestes min!
KLYTAIMNESTRA.
Omfamna honom, som du sista g�ngen ser.
IPHIGENEIA.
Dyrt �lskade, som, hvad du kunnat, v�nner hj�lpt!
KLYTAIMNESTRA.
S�g, f�r jag g�ra dig i Argos n�gon tjenst?
IPHIGENEIA.
Min fader, som din make �r, du hate ej! 1455
KLYTAIMNESTRA.
Han sv�ra strider m�ste k�mpa ut f�r dig.
IPHIGENEIA.
Emot sin vilja han, f�r Hellas, offrar mig.
KLYTAIMNESTRA.
Med list, p� nedrigt, icke Atreus v�rdigt s�tt.
IPHIGENEIA.
Hvem f�ljer mig, f�rrn jag vid luggen slites h�n?
KLYTAIMNESTRA.
Jag g�r med dig. 1460
IPHIGENEIA.
Du icke; det var illa sagdt
KLYTAIMNESTRA.
Jag fattar i din mantel tag.
IPHIGENEIA.
Mig, moder lyd!
Blif h�r! f�r mig ock dig det vida b�ttre �r.
Men en bland fadrens tjenare till Artemis'
Invigda park mig f�lje, der jag slagtas skall.
KLYTAIMNESTRA.
Du g�r, min dotter? 1465
IPHIGENEIA.
Och jag kommer aldrig mer.
KLYTAIMNESTRA.
Du lemnar mor din?
IPHIGENEIA.
Som du ser; och of�rkyldt.
KLYTAIMNESTRA.
Blif qvar, och mig ej �fvergif!
IPHIGENEIA.
Gr�t ej! jag ber.
Inst�mmen nu, J alla, unga t�rnor, h�gt
Uti en fests�ng till Zeus' dotter, Artemis,
Vid of�rd min! dock g�nge Dana�der v�l! 1470
Framtagen s� mj�lkorgarna, och t�nden eld
F�r rena f�rstlingsoffret, och min fader sjelf
Ber�re altarrunden, ty jag hastar h�n.
Att seger bringa �t Hellenerna och hjelp.
Nu f�ljen mig Ilios' 1475
Och Phrygers er�frerska!
Rikligen kransar gifven och brin-
gen, att sira mitt h�r dermed!
Med tvagningars vattenflod
Dansen templet omkring, 1480
Kring Artemis' altare,
Den m�ktiga Artemis',
Den saliga; ty, om d�t beh�fvas, med min
Blod och mitt offrande 1485
Oraklet jag pl�nar ut.
V�rdade, v�rdade moder, hur
Gerna �t dig mina t�rar sk�nker jag h�r;
Ty vid offret ej passar det, 1490
O, J ungmor,
Besjungen med mig Artemis,
P� Khalkis motv�nd strand,
Der fiendtliga lansar bida, 1495
F�r mitt namns skull, uti Aulis'
Tr�ngbanade ankarplats.
O du Pelasgiska jord, min moder,
Mykeniske slafvinnor J!
KHOREN.
Anropar du Perseus' stad, 1500
Kyklopiska h�nders verk?
IPHIGENEIA.
Du mig fostrat till Hellas' �ra;
Dock ej jag v�grar att d�.
KHOREN.
Dig �ran ej �fverger.
IPHIGENEIA.
O ve! 1505
Du fackelbeg�fvade dag,
Du ljus fr�n Zeus, ett annat lif, ett an-
nat �de skall m�ta mig.
Farv�l, du v�ne guds dag!
KHOREN.
O ve!
Sk�den J Ilios', 1510
Och Phrygers er�frerska,
Framt�gande? Kransar kring hufvut
Hon bundit, med vigvatten best�nkt,
Och vid gudinnan Artemis' altare
Dess hals, drypande utaf blodperlor, 1515
Den dejliga, sk�rdas fr�n kroppen.
Men utur sk�ndaggiga k�llan din far
Sk�ljvatten �t dottren h�mta l�ter,
Och Akhaiers krigsh�r l�ngtar,
Att komme till Ilios' stad. 1520
Nu Artemis, dottren af Zeus,
�kallom, bland gudar en drottning,
Att lyckosam blefve v�r lott!
O du, v�rdnadsv�rda,
Som gl�ds �t menniskooffer, till Phrygers 1525
Land ledsaga Helleners h�r?
Och till Troias svekfulla f�ste!
Och Agamemnon, med Hellenka
K�mpar, den stoltaste segerkrans
Till�t, kring hjessan sin, 1530
Till everdelig �ra, binda!
* * * * *
S�NDEBUDET.
O Klytaimnestra, dotter utaf Tyndareus,
Tr�d fram ur huset, f�r att h�ra mina ord!
KLYTAIMNESTRA.
F�rnimmande din k�nda r�st jag kommit hit,
Jag, arma, b�fvande, och utom mig af skr�ck, 1535
Att du medbringar n�got annat olycksbud
Till det jag eger.
S�NDEBUDET.
Om din dotter nu allts�
Jag stora, underbara saker orda vill.
KLYTAIMNESTRA.
O, dr�j d� ej, men s�g mig allt i st�rsta hast!
S�NDEBUDET.
Ack, b�sta fru, du idel sanning h�ra skall, 1540
Fr�n f�rsta b�rjan, derest min f�rvirring ej
G�r tungan stapplande uti ber�ttelsen.
Ty knapt vi kommit till Zeus' dotters, Artemis',
Invigda lund, och blomsterrika �ngar fram,
S� var der samlad de Akhaiers krigarhop, 1545
Din dotter bringande; p�stund Argeiers folk
Hopskockades; och n�r nu Agamemnon drott
Sin dotter s�g till lunden vandra, f�r att d�,
Han suckade, och v�ndande sitt hufvud bort,
Utbrast i gr�t, och manteln h�ll f�r �gonen, 1550
D� tr�dde hon intill sin fader n�rmare,
Och talte detta: o, min fader, h�r jag st�r,
Och denna min person jag f�r mitt fosterland,
Samt f�r den vida Hellasjordens sjelfbest�nd
Frivillig till gudinnans altare nu strax 1555
Som offer l�ter bringa, om det s� best�mdts.
Det vare f�r er v�lg�ng gjordt; med segerkrans
F�rv�rfvad, kommen till ert fosterland ocks�?
Mig derf�r r�re ingen bland Argeierna;
Ty tyst och modigt fram jag nacken r�cka vill. 1560
S� talte hon; enhvar, som h�rde, h�pnades
�t kongadottrens of�rskr�ckta �delmod,
Talthybios i midten stod, som slikt �l�g,
Samt p�bj�d h�ren tystnad och bev�genhet.
Men siarn Kalkhas med sin hand i guldsmidd korg 1565
Nedlade hvassa sv�rdet, som han dragit ut
Utur sin balja, jungfruns hufvud kransande.
Nu Peleus' son gudinnans altare omkring
Med offerkorgen lopp och med vigvattnet ock,
Utropande: Zeus' dotter, Artemis djurd�derska, 1570
Du, som i natten v�lfver m�nens klara klot,
Mottag det offer, som vi nu hemb�re dig,
Vi, de Akhaiers h�r, Agamemnon drott derhos,
Ett obefl�ckadt blod utur jungfrulig hals,
Och gif �t skeppen lyckosam afsegling h�n! 1575
L�t oss intaga Troias borg med vapenmakt!
Mot marken blickade Atreiderne och h�rn.
Men presten fattade sitt sv�rd, och h�ll en b�n;
Och unders�kte halsen, f�r att hugga till;
Uti mitt hjerta tr�ngde ett ej litet qval, 1580
Der jag stod lutad. Pl�tsligt s�gs ett underverk;
Ty hugget h�rde tydligen hvarendaste,
Men jungfrun s�g man ej, hvarth�n hon tagit v�g.
Nu presten skrek, och hela h�ren st�mde in,
Besk�dande ov�ntadt under fr�n en gud, 1585
Som man ej trodde, fast med egna �gon seddt;
F�rty p� marken l�g en hind och sprattlade,
Af st�rsta slag, och �fversk�n till sin gestalt,
Med hvilkens blod gudinnans altar �fverst�nkts;
Och huru glad tror du, att Kalkhas d� brast ut: 1590
J h�fvitsm�n f�r samtlige Akhaiers h�r,
Sen detta offerdjur, som oss gudinnan s�ndt,
Hitned till altarfoten, bergens snabba hind!
Hon henne hellre �nskade �n jungfru v�r,
Att ej neds�la altaret med �delt blod. 1595
Hon offret gerna tog emot, och lycksam f�rd
Vill oss f�rl�na, att vi Ilios' kuster n�.
Derf�r hvar sj�man fattade p�stunden mod,
Och vandrade till skeppet; ty �n denna dag
Vi m�ste, Aulis' djupa bukter lemnande, 1600
Aigaiska havet pl�ja. Sedan offret allt
Uti Hephaistos' l�ga var till kol f�rbr�ndt
Om allsk�ns lycka bad han, och god �terf�r.
Mig Agamemnon hits�ndt, f�r att s�ga dig,
Hvad �de ifr�n gudarne din dotter fick, 1605
Hur of�rg�nglig �ra hon i Hellas har.
Det s�ger jag, som var tillst�ds, och allting s�g,
Din dotter fl�g helt s�kert upp till gudarna.
L�gg sorgen bort, och vredgas ej p� din gem�l!
S� of�rmodadt gudars verk f�r menskan �r, 1610
Och hvem de �lska, r�dda de. Ty denne dag
Har sett din dotter d�d, och �ter lefvande.
KHOREN.
Ack; hur jag gl�des, d� jag detta budskap h�r!
Din dotter lefver ibland gudar, s�ger han.
KLYTAIMNESTRA.
Mitt barn, hvem ibland gudarne har stulit dig? 1615
Hur skall jag dig tilltala, och p� hvilket s�tt?
Kanh�nda slik ber�ttelse hopdiktad �r
Till lindring i min bittra sorg f�r dotters skull.
KHOREN.
Der kommer nu drott Agamemnon sjelf,
F�r att dig lemna samma underr�ttelser. 1620
AGAMEMNON.
Ty ibland gudarna hon verkligt bor.
Tag derf�re du Orestes med dig, denna lilla pilt,
Och till Argos res, ty krigsh�rn genast seglar af.
Farv�l, farv�l! Sentida ifr�n Troia sp�rjs 1625
Min st�mma. O, att st�ds dig ginge v�l!
KHOREN.
Gl�d, o Atreides, du komme till Phrygisk jord,
V�nde glad tillbaka,
Med sk�naste byte fr�n Troia �t mig!
End of the Project Gutenberg EBook of Iphigeneia i Aulis, by Euripides
*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK IPHIGENEIA I AULIS ***
***** This file should be named 57103-8.txt or 57103-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
http://www.gutenberg.org/5/7/1/0/57103/
Produced by Jari Koivisto
Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.
Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties. Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark. Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission. If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy. You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research. They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks. Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.
*** START: FULL LICENSE ***
THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK
To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.org/license).
Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works
1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.
1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works. See paragraph 1.E below.
1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States. If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed. Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work. You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.
1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are in
a constant state of change. If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work. The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.
1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:
1.E.1. The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:
This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org/license
1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges. If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.
1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder. Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.
1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.
1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.
1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form. However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form. Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.
1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.
1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that
- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
you already use to calculate your applicable taxes. The fee is
owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
has agreed to donate royalties under this paragraph to the
Project Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments
must be paid within 60 days following each date on which you
prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
returns. Royalty payments should be clearly marked as such and
sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
address specified in Section 4, "Information about donations to
the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."
- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
License. You must require such a user to return or
destroy all copies of the works possessed in a physical medium
and discontinue all use of and all access to other copies of
Project Gutenberg-tm works.
- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
electronic work is discovered and reported to you within 90 days
of receipt of the work.
- You comply with all other terms of this agreement for free
distribution of Project Gutenberg-tm works.
1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark. Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.
1.F.
1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.
1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.
1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation. The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund. If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund. If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.
1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.
1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law. The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.
1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.
Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm
Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers. It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.
Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.
Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation
The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising. Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.
The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations. Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org. Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org
For additional contact information:
Dr. Gregory B. Newby
Chief Executive and Director
gbnewby@pglaf.org
Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation
Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.
The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org
While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.
International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.
Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations.
To donate, please visit: http://pglaf.org/donate
Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.
Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone. For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.
Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included. Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.
Most people start at our Web site which has the main PG search facility:
http://www.gutenberg.org
This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.